Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 27. Idealet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN 407
sjelfva i oandliga virrvarr af ordsvall, oklara och mer eller mindre
bizarra tankar, utan särdeles nytta för det praktiska lifvet och för
mensklighetens framåtskridande. Ty menniskolifvet är praktiskt, och
naturens studium, som äfven har praktiska resultat, år den vetenskap,
som derpå haft det märkvärdigaste inflytande i konst och industri, i
upplysning och uppfinningar, i jordbruk och sanningsforskning. Men
frihetsidéerna och revolutionen ha icke alltid räknat sitt upphof
hvarken från de lärde eller från de filosofiska skolorna, utan från folkets
måän, som utbredt ljus öfver menskligheten, hvarigenom tidsandan
fattat sanningen och blifvit genomträngd af inspirati nens makt.
Presterna hafva lika litet som de filosofiska systemen varit de
redskap,genom hvilka kulturen gått framåt,utan, med undantag af några
framtidsmän, tvärtom de, som sökt att hålla bildningen tillbaka,
tanken 1 mörker och föra förnuftet på villovägar.
Den rätta kristendomen är praktisk och något annat än en tom dogm
och torr katekeslexa. Derför har också verldshandeln och
kommunikationen folkslagen emellan fört kristendomens lära vida mera kring
i verlden än alla religionskrig, tvångsdop och fanatiska prester och
missionärer, hvilka visst icke förbättrat,utan förkättrat menskligheten.
Men unär presterna påstå, att menniskan är ond ifrån sitt innersta
grundväsende, och sålunda göra henne till halft vilddjur och halft
dämon samt på detta sätt vända bakfram på Guds sköna skapade verk,
så borde de äfven tänka på Galls lära om hjernans organer och deras
inverkan på menniskans naturliga benägenhet. Flera stora fysiologer
hafva icke lemnat densamma så utan afseende. Ty enligt denna lära
skulle organer till hvarje böjelse, hvarje begär och hvarje mensklig
passion vara att söka i hjarnan och hufvudskålens bygnad.
Menniskan måste härigenom till större delen vara beroende af en naturdrift,
som är hennes medfödda anlag, och den fria viljan, om icke alldeles
omintetgjord, dock till en stor del vara under inflytande af
organernas beskaffen het.
Säkert är emellertid, att stora och djerfva naturer synas liksom
ledde af en oemotståndlig naturkraft, genom hvilken alla hinder
besegras och allt annat kommer att stäållas i bakgrunden. Detta gåäller
icke blott om dem, som arbetat för mensklighetens väl och sanningens
seger utan äfven om de dämoniska naturer, som förödt jorden och
förtrampat menskligheten under sina fötter. Orsaken till ett
fullkomligt stort och ädelt snille, ett verldsgeni, skulle på detta sätt
kanske vara att söka i hjernan, i dess fullständiga harmoni och högsta
utbildning, liksom motsatsen äfven der skulle hafva sin lifskälla,eller
det upp- och nedvända idealet och förstöring i menniskogestalt.
Äfvenledes bör man icke fatta betydelsen af ordet inspiration (efter
orden = ingifvelse) så, att stora skalder och tänkare, om hvilka man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
