- Project Runeberg -  Menniskan : hennes uppkomst, hennes lif och hennes bestämmelse ur naturhistorisk synpunkt betraktade /
454

(1896) [MARC] Author: Nils Lilja With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Stjernhimmeln och verldsrymden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454 MENNISKAN

atmosfer. Denna liksom Saturnus och sannolikt äfven de längre bort
liggande Uranus och Neptunus äro ännu glödande. *)

Visserligen måste solen för dessa aflägsna planeter synas mycket
mindre än för oss, och för den yttersta, eller Neptun, som är 30
ganger längre bort från solen än vår jord, ej vara större än en stor stjerna,
så att dess invånares ögon torde vara mera skapade för nattljuset,
liksom deras lemmar för kölden, emedan värmen der ej kan vara så
intensiv som på jorden, så vida den ej underhålles af planetens inre
eld.

För ljusets bibehållande hafva de och sina talrika mênar och
Saturnus derjemte sina koncentriska ringar, hvarvid det egna förhallandet
äger rum, att dessa ringar åstadkomma de betydligaste förmörkelser,
liksom å andra sidan en långvarig belysning.

Dermed ar likväl icke sagdt,att dessa planeter endast bebos af
nattugglor och flädermöss, utan de kunna tvärtom, lika väl som vår jord,
vara befolkade af förnuftiga varelser, om också ej fullt så beska ffade

Merkurius. Venus. Jorden Mars. Uranus. Neptunus.
(med månen.) ;

Jupiter. Saturnus.
Planeternas inbördes storleksförhållande.

som här eller som på de närmare solen belägna verldskropparna Ty
skapelsens mångfald endast på vårt lilla klot gifver oss en riklig
anledning till den förmodan, att den lika mycket omvexlar i den stora
stjernerymden och der uppträder i så underbara och rika
omskiftningar, att vi här ej ens kunna ana eller begripa det.

*) Jupiter rörer sig med en förunderlig hastighet omkring sin axel,
nemligen på 9 timmar, 55 minuter och 26 sekunder, som utgör hans
dygn, men går omkring solen först, på 11 år, 314 dagar, 20 timmar och
2 minuter, som är hans år, och detta långa år räknar 10,470 dagar och
nätter. Äfven Saturnus löper hastigt omkring sin axel, nemligen på
10 timmar, 29 minuter, 17 sekunder, men går först omkring solen på
29 år. Den yttersta af våra kända planeter, Neptunus, som
upptäcktes 1846 af Galle i Berlin, behöfver 164 år och 266 dagar för att
fullborda sin bana omkring solen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 31 22:12:55 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/menniskan/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free