- Project Runeberg -  De långhåriga merovingerna och andra essayer /
102

(1933) [MARC] [MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romantiska vildmarken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

leva i trumpen gudfruktighet och tvista med
guvernörer från hemlandet om konstitutioner och
privilegier. Fransmännen däremot, mindre solida och
vardagsgrå, drogos i långt större utsträckning till
vildmarken, gjorde sig hemmastadda i avlägsna
indianbyar som missionärer, jägare och pälshandlare, gifte
sig gärna med indiankvinnor (en inte ovanlig sak till
och med för adelsmän), sysslade ständigt med
strövtåg allt längre mot väster och synas överhuvudtaget
alltid ha varit beredda att med gladlynt förtröstan
och självklar heroism ge sig i kast med de mest
otroliga företag. De bidrogo på många sätt till att göra
vildmarkens historia färgrik. Nya England har ingen
som helst motsvarighet till 1600-talets kanadensiska
jesuitmissionärer, vilka Parkman ägnat ett särskilt
band: nitälskande, tappra och högtbildade män, som
halvsvultna i stinkande wigwams trälade med
inlärandet av algonkin- och iroquisdialekter, botade sjuka och
kämpade med djävulen om genstörtiga själar, och som
i regel kunde vara förvissade om att förr eller senare
få sluta vid tortyrpålen eller under något feststämt
forsamlingsbarns skalperkniv. Sådana män som fader
Brébæuf vid huronmissionen och fader Jogues hos
mohawkerna, män vilkas öden Parkman utförligt
återger, äro hjältar ägnade att fylla varje läsares sinne
med häpnad och beundran. Parkmans personliga
intresse för religion förefaller ha varit ytterst måttligt;
men bra karlar satte han alltid stort värde på,
likgiltigt vilket parti de tillhörde och även om de
uppträdde i prästrock. Den varma uppskattning denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 00:53:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meroving/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free