Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den romantiska vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hårde puritan skänker de heroiska jesuitfäderna i
Kanada står i bjärt motsats till det förakt han ägnar
Pennsylvanias kväkare, hårdnackat pacifistiska bak en
kämpande gränsbefolknings rygg; endast en gång
mildras hans min inför dessa till ett bistert leende,
— en gång när stora kalamiteter tvingat kväkarna att
för ett ögonblick modifiera sin ståndpunkt och
Parkman därvid beredes tillfälle att låta ett antal
svärdsomgjordade och muskötbeväpnade ”quaker warriors”
passera över hans martialiska scen.
Inte heller hade de engelska kolonierna några
jämngoda motsvarigheter till de talrika fransk-kanadensiska
upptäcktsresandena under 1600- och 1700-talen:
Champlain, La Salle, Charlevoix, La Vérendrey och många
andra; eller till sådana berömda partigängare och
mästare i indiankrigens mysterier som Bonnot,
Greysolon du Luth, Repentigny, Hertel de Rouville och
Saint-Luc de la Corne, för att endast nämna några
av de mest namnkunniga. Mången fransman av denna
art, som vid besök i hemlandet i allo visste uppträda
som oklanderlig adelsman i Versailles, var hemma i
sina kanadensiska vildmarker en starkt indianiserad
företeelse; överhuvud framvisa interiörerna från dessa
tiders Kanada många pittoreska drag på grund av
fransmännens genomgående villighet att umgås med
indianer på basis av full jämlikhet — däri så olika
engelsmännen som möjligt —- och att i stor
utsträckning lämpa sig efter deras seder. I sin indianska
diplomati visade de sig ofta ytterst tillmötesgående i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
