Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyttegravsepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krypande i mörkret, efter ett fåfängt anrop klämde
till med kolven av alla krafter och sedan av ett
överlyckligt kompani höll på att fördärvas med floder av
vin och konjak.
Som bokens titel ger vid handen, flöda
överhuvudtaget dessa drycker, den stackars soldatens förnämsta
tröst och glädjekälla, rikligt i hela boken; och åt
kvinnorna, den andra goda tröst som finns, ägnas
åtskilliga små mellanspel från vilostunder bakom fronten
och visiter i England. Ett par av Saint-Mandés
historier från en angenäm månad som dekorerad
konvalescent i hemlandet skulle Maupassant knappt
behövt skämmas för; en ung filantropisk amerikanska
i London, som sett hans porträtt i en tidning och
brevledes anhållit om hans bekantskap, visade sig särskilt
underbar: ”Hon var det skönaste och smidigaste man
kunde tänka sig; hon kunde sätta handflatorna mot
golvet med raka knän, därpå ledigt få upp benen,
promenera omkring på händerna och plocka upp en
näsduk med munnen. Jag försökte göra detta efter
och lyckades med mycket besvär, men det var som
om en elefant försökt efterlikna en dovhjort.” Han
blir vackert elegisk i tonen när han tänker på henne;
ungefär som när general Döbeln i sina anteckningar
om sin ungdomsvistelse som fransk officer i Indien
omtalar hur därstädes det enkla krigarlivets
festligheter förgylldes av ”upp- och nedvända dansande
bajadärer”. I den fördystrade litteraturen om detta
ödsliga världskrig är det ett nöje att finna ett och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
