Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen om namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att munhuggas i lång köpslagan med manfolket?
Och vilka hjälteungar ammade ni vid guldåldersfulla
bröst?
Inte ens ortnamn förmå tyvärr ge oss några säkra
upplysningar därvidlag.
Forntida religion är ett område där de ha åtskilligt
att berätta, ty i forna heliga orter ha de gamla
gudarna förblivit boende kvar i själva namnen med en
seghet som senare importreligioner inte kunnat göra
mycket åt. Genom fastställandet av de olika
gudanamnens relativa frekvens kan man till en början
draga slutsatser angående graden av olika asars
popularitet. Tor kommer naturligtvis främst, därefter
Frö, Fröja och Oden; däremot lever t. ex. den stackars
gudinnan Frigg endast kvar i ett enda namn,
Friggeråker i Västergötland, och kan därför förmodas aldrig
ha fångat något större intresse hos allmänheten; och
Balder tycks vara obefintlig. Men också angående
gudarnas olika åldrar kan en skarpsinnig vetenskap
draga slutsatser ur dessa innehållsrika namn. Oden
kan visas vara sent tillkommen; uråldrig är däremot
den dimmige guden Ull, som redan islänningarna inte
visste mycket om men som på grund av sin förekomst
i talrika mellansvenska namn en gång måste ha varit
mycket dyrkad av svearna. Rörande honom visar det
sig att hans dyrkan måste ha upphört redan innan
kristendomens ankomst, eftersom hans namn inte ingår
i sockennamnen. Ty missionärerna byggde sina kyrkor
på de heliga offerställena, och dessas namn gingo över
till socknarna; då nu detta aldrig är fallet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
