- Project Runeberg -  De långhåriga merovingerna och andra essayer /
339

(1933) [MARC] [MARC] Author: Frans G. Bengtsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försök till en optimistisk betraktelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna på förhand avgöra att hans konstruktion blir
hållbar och användbar; en jägare skall kunna träffa
sitt mål; en hästhandlare skall kunna skilja på en
bra häst och en dålig; till och med en dräng, en
vanlig enkel bonddräng, måste sitta inne med mängder
av kunskaper och färdigheter i fråga om djur,
maskiner och allsköns redskap för att duga någonting
till. Den moderne författaren intar en lycklig
undantagsställning: han behöver ingenting kunna, ingenting
veta, ingenting förstå, ingenting uttrycka, ingenting
tänka: han hopskriver på papper ord, det är allt.

Därvid har han två möjligheter öppna för sig.
Antingen väljer han prosa som sitt konstnärliga
medium, varvid det ännu anses lämpligt att med
hjälp av vissa bibehållna konventioner, vissa
rudiment av grammatikaliskt arrangemang och
dylikt, åstadkomma en produkt som, även om den
egentligen är tomt svammel alltigenom, dock
fortfarande kan se ut som om den betydde någonting.
Eller också kan han, trött på dylika bojor, välja att
uttrycka sig på vers, ett område där den nämnda
sortens praktiska Als-Ob-filosofi numera, sedan Bileams
talande husdjur också slagit sig på sång, inte längre
anses vara behövlig. Därefter läser läsekretsen detta,
menlös, oförstående och imponerad, klar endast
rörande två saker: dels att det man läser är nytt och
fint och sålunda den lämpligaste läsning som kan
tänkas i och för genomförandet av den ofrånkomliga
proceduren att ”följa med sin tid”; dels att det
faktum, att man ur det lästa lyckats hämta föga eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 11 00:53:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/meroving/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free