Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kemisk forskning och kemisk industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nings- och forskningsområde, hur den tillämpade vetenskapen blifvit efter,
hur genom en omodern, ensidig undervisning hela folket, men just också
de högsta kretsarna förblifvit oförstående inför nutidens vetenskapliga
och tekniska fordringar. Nationen har gripit efter vetenskapen, märk
väl icke så mycket som efter de vises sten, utan snarare som den
drunknande efter halmstrået.
Karaktäristiskt för tyskarne är väl, att äfven de under kriget
framhållit, hur äfven hos dem den naturvetenskapliga skolningen och bildningen
måste befrämjas och vidare utvecklas, framför allt måste ämbetsverken
genomsyras af praktisk naturvetenskaplig bildning.
Hvad nu slutligen oss och de svenska förhållandena beträffar, så
behöfva vi ej som engelsmännen gripa efter halmstrået, ty hos oss ha
naturvetenskaperna alltid stått högt och utgjort en viktig del af all
utbildning. Vi kunna väl nästan säga, att de hos oss äro gammal
tradition. Om sättet för undervisningen alltid är det bästa och mest
praktiska, är en annan sak; det är nästan ofattbart, att läran om allt det
underbara, som omger oss, lefvande och dött, liksom om naturkrafterna
skall kunna omvandlas till blott och bart döda bokstäfver. Så är
emellertid, sorgligt nog, i många af våra skolor förhållandet. Det står ju
hvar och en fritt att njuta af de klassiska ämnena, dessa få blott inte
taga bort allt för stor plats. Ty världsläget fordrar af nationen att se
realiteterna, sådana de verkligen äro. Det gäller alltså för oss svenskar
att vårda och förstora vårt arf, den utmärkta naturvetenskapliga, tekniska
och icke minst kemiska utbildning, som vårt folk under flera
generationer kunnat glädja sig åt. Må vi icke glömma, att Linné, Scheele,
Berzelius, John Ericsson och andra varit våra landsmän! Svenska tekniker
ha vunnit godt rykte öfver hela världen; våra resurser inom eget land
äro visserligen ej så stora, men mycket står att vinna ur vår jord, våra
skogar och berg, och i en på främmande råämnen grundad
förädlingsindustri kunde ännu många, många tusenden få lika bra sysselsättning
här hemma som långt bort i främmande länder.
Jag tror mig knappt kunna afsluta denna korta öfversikt bättre än
genom att referera ett yttrande, som stod att läsa i North American
Review redan år 1893, ett yttrande, som på ett nästan häpnadsväckande
sätt bekräftats af de senaste årens händelser: »Det land, som äger de
bästa kemisterna, kommer också i längden att bli det rikaste och
mäktigaste. Det kommer att till de lägsta priserna ha, de bästa födoämnena,
de bästa fabrikaten, de minsta fabrikationsförlusterna och de bästa
vapnen. Dess invånare komma att använda landets naturliga hjälpkällor
på det ändamålsenligaste sättet, de komma i följd af den utbredda
hygienen att glädja sig åt den bästa hälsa, och komma att i sina viktigaste
behof vara de af andra nationer minst beroende. Folkets uppfostran i
kemi och andra naturvetenskaper är därför att anse som en nations
öfverhufvud taget bästa kapitalplacering, ty för närvarande är täflan
mellan nationerna i väsentlig grad beroende af prestationerna inom den
teoretiska och tekniska kemien.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
