Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odling af fettväxter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kraftfoder i form af oljekakor. Vi stå nu så godt som utan dessa
oundgängliga varor. Priset på industrifett har under kristiden stigit
mångdubbelt öfver det normala; det är t. o. m. dyrare än inhemskt matfett.
Varar hafsblokaden länge, torde såväl industrifett som oljekakor knappast
stå att uppbringa till något pris.
Under 1860-talet hade vi efter dåtidens förhållanden en icke obetydlig
fett- och textilväxtodling här i landet, båda förenade i linodlingen och
enbart fettproduktion i rapsodlingen. Under femårsperioden 1866—1870
skördades (enligt 1888 års tullkommittés betänkande af den 24 februari
1891, sid. 21) i medeltal per år 28,930 hektoliter rapsfrö = 1,938,310
kg. (1 hl. = 67 kg.). Högsta skörd sedan 1865 gaf enligt samma källa
år 1866 med 4,596,760 liter = 3,080 ton raps. Dessa motsvara (à 35
%) 1,078 ton utpressbar olja. Huru stor areal, som då användes för
rapsodlingen, finnes ingen uppgift om. För nyssnämnda femårsperiod
gaf 1 kg. frö i utsäde 89,2 kg, skörd. Rapsen har den stora fördelen
att gifva ett högt »korntal», ända till 1 : 100 och därutöfver. Sedan
har rapsodlingen aftagit och så godt som alldeles upphört till dess att
den under de allra sista åren ånyo upptagits i Skåne, där under
innevarande år raps blifvit sådd å c:a 75 hektar.
Linodlingen har enligt samma källa sedan 1865 varit störst år 1870
med 16,544 hektars areal eller 0,65 % af landets hela dåvarande
åkerareal. I medeltal för åren 1865—1869 skördades på 15,296 hektar,
efter en vikt af 67 kg. per hi. 5,573 ton linfrö samt 4,269 ton
»spånadsämne» (enl. 1882 års tullkommittés betänkande, sid. 37—41, med
uppgifterna omräknade till moderna enheter), eller per hektar 364 kg.
linfrö och 279 kg. spånadsämne. Den tid ofvanstående siffror omfatta, hade
emellertid ej nutidens resurser att åstadkomma en god skörd, nämligen
specialkunskap om de olika växtslagen, om jordens skötsel och om de
konstgjorda gödselämnena, som då knappast funnos. Växtförädlingen
var därtill okänd. Skördarna blefvo därför relativt små och ojämna.
Utom lin och raps bör odling af hampa, gifvande både olja, oljekakor
och spånadsämne, kunna återupptagas i Sverige, helst som denna växt
förut hos oss något odlats och trifves så långt norrut som i Jämtland.
Äfven solrosodling annat än som prydnadsväxt torde i mindre skala
kunna ske i södra och mellersta Sverige, där fröna hinna att mogna.
Solrosfrön gifva en för industrien god olja samt värdefulla oljekakor.
Våra banvallar t. ex. borde lika väl som i Tyskland på lämpliga ställen
kunna odlas med solrosor.
I det följande skola vi endast beröra rapsodlingen, enär linodlingen
redan tagits om hand af ett linodlingssällskap, som torde bevaka denna
odlings intressen.
Huru långt man kan komma beträffande raps med ett under åratal
fullföljt arbete för förädling af utsädet och beträffande jordens skötsel
för ändamålet m. m. kan icke nu sägas. Men vi veta hvart en dylik
målmedveten sträfvan kan leda. Sockerbetesodlingen är ett bevis för att
skörden kan drifvas upp hos oss till samma afkastning som i sydligare
länder. Något liknande torde kunna ske äfven med raps. Men det är
klart, att en sådan utveckling tager tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
