Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odling af fettväxter i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det har förut nämnts att raps odlats i ej ringa mängd här i landet.
Oljan (s. k, rofolja) användes då till belysning, till smörjmedel m. m.
Skörden år 1866 var som förut nämnts c:a 3,080 ton rapsfrö,
motsvarande med en oljehalt vid pressning af 35 % c:a 1,078 ton olja.
Höstraps går bäst till i Skåne på mull- och kalkrik lättlera och på godartad
myrjord m. m., vårraps växer ända upp i mellersta Sverige, men blott
på lös jord. Angående rapsodling hänvisas till professor
H. Juhlin-Dannfelts Handbok i Jordbrukslära, senare delen, sid. 509—513. Där säges
bl. a., att efter äldre uppgifter skördades per hektar (efter en beräknad
medelvikt af 67 kg. per hl. frö) 1,675—2,345 kg. per hektar (således i
medeltal 2,010 kg.), samt att på Gottland 2,000 kg. per hektar
räknades som god skörd. Enligt meddelande af direktör John. Nathorst
erhölls på sin tid vid Alnarp 2,800 kg. per hektar. Vidare skrifver
Aktiebolaget Carl Degerman i Visby (som har handlat med raps) som svar
på förfrågan, att enligt hvad det inhämtat »plägar 8 kg. rapsfrö per
hektar användas till utsäde och skörden uppgå till 2,000 a 3,000 kg
per hektar», således i medeltal 2,500 kg. Man kan därför räkna med
en skörd mellan 2,000 och 2,800 kg., i medeltal 2,400 kg. per hektar,
med nutidens förbättringar i jordbruket snarare det större beloppet än
det mindre, En hektar jord skulle alltså gifva 700—980, i medeltal minst
c:a 800 kg. olja och 1,300—1,820 kg., i medeltal c:a 1,500 kg.
rapskakor. Rapshalmen är mindre lämplig till strö och användes därföre
hittills mest som bränsle i lokomobil. Det är emellertid sannolikt att
af rapshalm kan framställas ett godt fodermedel på ungefär samma sätt
och med ungefär samma näringsvärde som den nu i Tyskland
tillverkade kraftfoderhalmen.
Angående rapsodlingen skrifver Juhlin-Dannfelt anf. st.:
»Raposodlingens återgång eller upphörande är så till vida att beklaga, som denna
odling i åtskilliga afseenden medförde väsentliga fördelar. Skörden sker
så tidigt, att höstbearbetningen af jorden kan börja förr än efter någon
annan mognande gröda, och rapsodling medför därför en god
arbetsfördelning, Rapsfröet aftröskas genast vid skörden, och då det finner lätt
afsättning till priser, som ej följa spannmålspriserna, kan det bereda
jordbrukaren en betydlig inkomst på en tid, då sådan under vanliga
förhållanden är sparsam. Raps är därtill en ypperlig förfrukt, i det att
den fordrar en djupt och väl bearbetad och väl gödslad jord, som tack
vare de djupgående rötterna och det beskuggande bladverket bibehålles
i ett förträffligt skick».
Rapsodlingen medför alltså ungefär samma eller större indirekta
fördelar för jordbruket än betodlingen. Den bör därför upptagas samt
målmedvetet och med kraft främjas.
Rapsoljan hör till de icke torkande oljornas klass. Den blir, om den
framställes på bästa sätt, ätbar efter raffinering enligt samma metod, som
användes för kokosolja. I Tyskland nyttjas också sådan rapsolja till
matolja. Den är vidare på grund af att den mest består af
oljesyreester lätt att härda. Teoretiskt sedt skulle den kunna ersätta allt fett,
som importeras hit, undantagandes linolja, för ändamål, där denna senare
oljas egenskap att vara torkande är det väsentliga. Af rapsolja kan så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
