- Project Runeberg -  Meddelanden från Sveriges kemiska industrikontor / Första årgången. 1918 /
36

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse till Konungen i prispolitikfrågan med sockerindustrien som speciellt exempel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


sockerbehof under nästa konsumtionsår, att sockerbetarealen för innevarande
år blefve ökad med i rundt tal 7 000 hektar utöfver hvad den uppgick
till år 1915. På grund af bristande tillgång på konstgödsel måste
emellertid en betydligt lägre afkastning få beräknas, enligt
landtbrukssakkunnige antagligen högst 25 ton i stället för en normalafkastning af 29
ton per hektar. En ökning af betarealen till c:a 40 000 hektar torde
därför vara att anse såsom ett minimum, om vi icke framdeles skola
komma att lida af samma eller större knapphet, än nu råder på sockret.

En ökning af betarealen måste emellertid tagas från annan odling.
Därvid torde ej annan odling än vårsäd, rotfrukter eller hö kunna komma
ifråga. Att mera betjord finnes att tillgå än hvad under senaste åren
upplåtits för odling af sockerbetor framgår af det förhållandet, att 35,134
hektar under år 1910 utnyttjades för nämnda odling. En areal af c:a
40,000 hektar torde därför utan svårighet kunna upplåtas. Det gäller
alltså att afgöra, huruvida sockerbetodlingen per hektar afkastar mera
eller mindre än odlingen af säd, andra rotfrukter än sockerbetor eller
hö, hvilket under nuvarande tid af brist på människo- och djurföda bör
vara afgörande för frågan: ökad betodling eller icke.

Såsom nämnts afkastar 1 hektar betjord normalt i medeltal 4 530 kg.
råsocker. Denna kvantitet råsocker ger vid raffinering

93 % raffinad = 0,93 × 4 530 = 4 113 kg.
6 % melass = 0,06 × 4 530 = 272 »
1 % förlust = 0,01 × 4 530 = 45 »

4 530 kg.

Rent socker har ett näringsvärde pr kg af 4 100 kalorier, hvarför 1
hektar jord, odlad med sockerbetor, således lämnar 17 273 300 kalorier
till människoföda.

Emellertid erhållas därjämte 822 kg (= 550 + 272) melass, hållande
c:a 50 % socker. Enligt professor Nils Hansson, »Handbok i
utfodringslära», hvarur flertalet af nedanstående sififror öfver fodervärde m. m.
tagits, motsvarar 1,3 kg. melass 1 foderenhet (f. e.). Således lämnar 1
hektar sockerbetor i form af melass 632 f. e.

Af färsk betmassa fås c:a 50 % af de afverkade betornas vikt, alltså
pr hektar 14 500 kg. betmassa. Då 12,5 kg. färsk betmassa är lika
med 1 f. e., ger alltså 1 hektar betjord i form af betmassa 1 160 f. e.
Därjämte ger sockerbetblasten, enligt uppgift af direktören i Sveriges
Allmänna Landtbrukssällskap G. Leufvén, pr hektar ett fodervärde af
1 200 f. e.

En hektar sockerbetsjord producerade således under förenämnda
femårsperiod i medeltal pr år

Till människoföda............ 4 213 kg. raffinadsocker = 17 273 300 kal.
Till djurföda................ 822 » melass = 632 f. e.
14 500 » betmassa = 1 160 »
blast = 1 200 » 2 922 f. e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:46:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mesvkein/1918/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free