Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inlägg med anledning af det nya vattenrättsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vattenfalls stora nationalekonomiska rikedomar måste därför komma i det
starkaste beroende af den för våra förhållanden särskildt lämpliga
bruksindustriens fortbestånd och utveckling.
Villkoren för en solid bruksindustri hafva emellertid blifvit alltför
förbisedda i det nu framlagda förslaget till vattenlag. Det däri uppdragna
koncessionsförslaget måste nämligen ovillkorligen skapa ett
otrygghetstillstånd, som under inga omständigheter kan förenas med en industri,
hvilken just bygger sin existens på en lång varaktighet. De bördor,
som det därjämte pålägger industrien, komma att blifva mycket
kännbara, ofta hota dess bestånd och i hvarje fall minska dess
utvecklingsmöjligheter. Industri med hyrd kraft kan aldrig blifva en långvarig
framtidsindustri, utan måste erhålla karaktären af en korttidsaffär med
ett väsentligt moment af spekulation. Bruksindustri med egen kraft
äger ett solidare kreditvärde. Då den har att räkna med en lång
amorteringstid, afskrifver den i goda tider och tvingas icke i dåliga att
betala krafthyra, vare sig ränta på eget kapital eller amortering. Den
mäktar därför att stå ut stormar till både egen och landets fördel. Som
ett godt exempel må framhållas, hurusom vissa järnverk med egen kraft
och stundom utan annan naturtillgång kunnat bestå, oaktadt de under
inemot ett 40-tal år måste arbeta utan att kunna lämna någon
utdelning till aktieägarna. De hafva emellertid under hela denna tid förmått hålla
driften i gång, sörjt för den däraf beroende befolkningens bestånd och
trefnad, numera visat sig vara värdefulla nationalekonomiska företag och
mäktat åstadkomma tekniska förbättringar och upptaga driften i största
utsträckning och gått en storartad utveckling till mötes. Industri utan
egen kraft däremot delar ut vinsten i goda tider, måste erlägga lika
krafthyra i dåliga, tvingas att bygga på kortare amorteringsfrist än många
nyttigheters lifslängd och blifver en dålig säkerhet för bankkredit, då
efter hyrestidens slut en under andra omständigheter värdefull
national-och privatekonomisk materiell och andlig egendom äfvensom erfarenhet
lätt spolieras.
Då man talar om bruksindustri, må man icke förglömma, att man
icke bör identifiera nämnda begrepp med ägaren af bruket, hvilken
visserligen uppträder såsom dess representant utåt. Begreppet bruksindustri
är nämligen på det intimaste förbundet med de stora folklager, hvilkas
väl och ve helt beror på dess fortbestånd och utveckling.
Bruksindustrien, denna för vårt svenska näringslif särskildt utmärkande
industriform, kännetecknas framförallt af stödet från egna naturtillgångar. Dess
nationella och i synnerhet dess sociala värde är i allmänhet underskattadt.
Inom densamma hafva på det hela taget klasstriderna icke varit så skarpa
som i andra länder, ej ens så skarpa som på andra ställen i vårt eget
land. Detta beror mycket på de socialt goda sidor, denna industri
besitter. Den är i allmänhet förlagd på landet eller till mindre orter,
baserad på en lång lifslängd och har därför visat sig vara i stånd att
skapa sociala inrättningar, som ingen annan industriform är mäktig.
Den sörjer för sina anställda på ett helt annat sätt än industri af
kortare varaktighet. Bostäder och allmänna inrättningar hafva byggts på
brukets bekostnad, egnahemssamhällen uppammats, födoämnen anskaffats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
