Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets konsekvenser för världsindustrien, speciellt den kemiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
siffror, som ange värdet, äro i högsta grad relativa, då ju priserna stigit
oerhördt. Vi se under rubrikerna maskiner och fartyg den största
nedgången. Här liksom inom textil-, läder- och glasindustrien har arbetet
mer och mer inskränkt sig till krigsmateriel, exporten är hufvudsakligen
understöd till de allierade. Fabrikationen af optiska och apparatglas är
ny för England och Frankrike, om den nu skall stå sig i kommande
konkurrens. Kanada har efterträdt Sverige som leverantör i pappersmassa,
men vi få antaga, att en mycket stor del däraf senare skall behöfvas
i Amerika. En del af dessa exportsummor, för varor till mer eller
mindre ruinerade allierade, måste kanske en gång skrifvas på de osäkra
fordringarnas konto. Siffrorna visa för öfrigt också, att Tyskland näst
Indien var Englands bäste kund.
I Frankrike äro förhållandena så till vida helt andra som landet
äger långt fler råämnen. Men härtill kommer i stället att det lider
betydligt mer af kriget än England någonsin gjort, med en fiende långt
inne i landet och som därtill besatt flera af de viktigaste industricentra,
nämligen för kol- och järnbrytningen, för vinodlingen, socker- och
textilindustrierna.
Diskussionen har varit nästan lika liflig där som i England; det
gammalmodiga undervisningssystemet med alltför mycket abstrakt och för ringa
experimentalvetenskap har starkt kritiserats, likaså den otidsenliga
handtverkarandan och bristen på tekniska och vetenskapliga kunskaper hos
fabrikanterna. Man har med tanke på vikten af att ha goda arbetare
och förmän föreslagit upprättandet af skolor för sådana — icke genom
statens försorg, ty af den vågar man ej vänta dylikt, som en ingenjör
Cambon med bitter ironi yttrar, utan af fabrikanterna själfva i deras
fabriker. Professor Vignon i Lyon har i en officiell utredning beräknat
kemisternas antal på ett visst antal invånare i hvarje land och kom
till följande siffror: för Schweiz 300, Tyskland 250, Frankrike 7 och
England 6. Äfven om dessa siffror äro endast tillnärmelsevis riktiga,
äro de dock af stort intresse.
Har William Perkin gisslat de smutsiga och oordentliga engelska
fabrikerna, så ha fransmännen under diskussionen ej sparat fula ord om
sina egna opropra och förkomna etablissement, och detta nog med rätta.
Hvad den kemiska storindustrien beträffar, så har Frankrike godt om
salt och en stor, fullständigt oberoende sodaindustri. Däremot saknas
de viktiga kalisalterna, och är beroendet af Tyskland i detta fall så
godt som absolut. Pyriter och bländen finnas i stor mängd, så
svafvelsyrefabrikationen är betryggad. Svafvelsyran går mest till
superfosfatfabrikerna, och de egna fosfatfyndigheterna äro betydande. Dock hotade
också beträffande svafvelsyran Tyskland som konkurrent, hvilket bäst
visas af några siffror öfver produktionens utveckling.
1878 1905
Frankrike ..................... 200 000 ton 480 000 ton
England ......................... 600 000 » 1 400 000 »
Tyskland........................ 112 000 » 1 270 000 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
