Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P. M. angående sältran, fisklefvertran m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru stor tillverkningen af sältran varit, kan ej heller utrönas.
De statistiska uppgifterna upptaga en grupp animaliska oljor.
Sillolja. (Tillverkning.)
1910............................................... 21 294 kg.
1911................................................ 94 395 »
1912................................................ 222 146 »
För de följande åren saknas rubriken sillolja. Däremot förekommer
en grupp
Animaliska oljor. (Tillverkning.)
1913 ................................................ 68 192 kg.
1914 ................................................ 193 019 »
1915 ................................................ 271 903 »
I hvad mån sillolja och sältran ingå i denna grupp är obekant.
Säloljan utsmältes till största delen af säljägarna själfva och
undandrager sig därigenom all statistisk beräkning. Gruppen animaliska oljor
torde därför i hufvudsak bestå af sillolja och torsklefverolja, som under
de senaste åren varit föremål för någon fabrikation vid västkusten.
Önskligt vore, att i tillverkningsstatistiken åtskillnad gjordes för olika
slag af animaliska oljor.
Slutligen torde böra framhållas att man väckt tanken på att utrusta
ett särskildt fartyg för fångst och uppsamling af sälspäck i Bottenhafvet.
Huruvida ett sådant experiment på grund af isförhållandena skulle kunna
krönas med framgång och blifva lönande måste dock anses tvifvelaktigt.
Från Norge lära årligen enligt uppgift c:a 120 sälfångstfartyg sändas
till Norra Atlanten och hemföra 2 800 a 3 000 tons sältran. Dessa fartyg
hafva dock den fördelen, att de kunna operera i öppet vatten vid iskanten,
hvarjämte sältillgången sannolikt är proportionsvis rikligare därstädes.
Fisklefvertran, fiskmjöl och guano.
Denna fråga har studerats under besök vid Västkusten.
Enligt de upplysningar som erhållits tillvaratogs ej förr hvarken
fisklefvertran eller det inkråm, som erhölls vid rensningen af fisken. Ej
heller småfisken eller den icke såsom matnyttig ansedda fisken tillvaratogs.
Allt kastades öfverbord.
Förr, under det mycket gifvande sillfisket på 1880—90-talen, funnos i
Bohuslän åtskilliga sillguanofabriker, hvilka emellertid, då sillfisket i
medio af 1890-talet aftog, den ena efter den andra nedlades. De flesta af
dessa fabriker hafva sedan rifvits ned och inventarierna skingrats. Endast
ett par fabriker finnas ännu kvar.
Den tilltagande fettnöden under kriget har medfört att man vid
västkustfisket börjat tillvarataga fisklefvern. Besättningarna på trålarna
började så småningom samla lefver, som hemfördes och försåldes för
besättningarnas egen räkning till allt högre och högre pris. Den betalas nu
med ända till 2 kr. pr liter. Så småningom uppstod det ena
lefvertrankokeriet efter det andra och numera lär praktiskt taget så godt som all
lefver tillvaratagas. Enligt uppgift skulle nu sex trankokerier i mindre
skala drifvas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
