Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre Meddelanden - Svårigheterna inom den engelska läderindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harald Almström, A.-B. Rörstrands Porslinsfabriker, Stockholm, direktören
Bertil Almgren, Stockholms Bryggerier, grosshandlare Carl Rosengren,
Stockholm, direktören Birger Carlson, Stockholms Superfosfatfabriks
A.-B., direktören H. Åsbrink, Barnängens Kern. Fabr. A.-B., Stockholm,
direktören Carl Edlund. Nitroglycerin A.-B., Stockholm, direktören Carl
Blidberg, Göteborg, och direktören Albert Ahlin, Stockholm.
Suppleanter äro herrar bankdirektören H. S. Tamm,
Handelskommissionen, direktören Hj. Heimbürger, Industrikommissionen, grosshandlaren
Lennart Larsson, Folkhushållningskommissionen, direktören Hugo Linder,
A.-B. Wilh. Becker, Stockholm, fil. dr. Fr. Jahn, Svenska
Pappersbruksföreningen, Stockholm, disponenten Knut Almström, Rörstrand,
direktören I. Mossige-Norheim, A.-B. Förenade Svenska Tändsticksfabriker,
Stockholm, direktören Johan Jönsson, Malmö Gamla Tvålfabriksbolag,
Malmö, direktören John Öberg, Stockholms Superfosfatfabriks A.-B.,
direktören S. G. Lundberg, Malmsten & Bergvall, Göteborg,
öfveringeniören Sigurd Nauckhoff, Nitroglycerin A.-B. Stockholm, direktören Otto
Friman, A. Karlsons Metall- & Maskin A.-B., Stockholm, direktören E.
Hj. Fagerström, Stockholm.
Som föreningens verkst. direktör fungerar direktören I. Mossige-Norheim,
och som juridisk ombudsman häradshöfding Adolf Schoultz.
Föreningen har sin byrå i Kemiska Industrikontorets lokaler,
Malmtorgsgatan 10, 4 tr., Stockholm, rikstelefoner 308 04 och 308 05 samt
Sveriges Industriförbund (namnupprop).
Svårigheterna inom den engelska läderindustrien. Att dessa ej varit ringa,
i trots af att världsmarknadens alla resurser stått England till buds,
visar följande utdrag ur en artikel i ämnet: »Inom den engelska
läderindustrien måste till följd af brist på råvaror och kemikalier åtskilliga
ändringar införas. Vid kromgarfvningen måste kaliumbikromat ersättas
med natriumbikromat, saltsyra med svafvelsyra och tiosulfat med bisulfit.
I stället för det förut hufvudsakligen från Tyskland importerade
kromalunet användes genom reduktion af kromsyra framställda kromsalter.
Tillgången på anilinfärger för läderfärgerierna är otillräcklig, då råämnena
för deras framställning nästan helt och hållet gå till
sprängämnesfabrikationen. Vidare fattas den förut från Tyskland importerade myrsyran,
som användes vid färgning och för att befria vissa läderkvaliteter (t. ex.
för bokband o. d.) från kalk. Kampeschträ och kampeschextrakter för
svartfärgning äro utomordentligt dyra. Tillverkningen af gröfre, logarfvadt
läder inskränktes betydligt genom bristen på valonea och genom att
importen af franskt kastanje- och ekträextrakt upphörde. Man garfvar
nästan uteslutande med quebracho, mangrove- och mimosabark samt
myrobalaner och deras extrakter. Färgen på sullädret har försämrats
genom användandet af de ofvannämnda, rödaktigt färgande barkextrakten
För olika utrustningsföremål till den brittiska armén användes stora
mängder logarfvat fårskinn. Bristen på en del förut importerade oljor
har ledt till användandet af sulfonerade oljor.» (Z. f. ang. Chemie, d.
4 jan. 1918, efter M. C. Lamb i »Ledertechn. Rundschau», n:o 9, 1917).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
