Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Konungen har Sveriges Kemiska Industrikontor den 13 aug. 1918 inlämnat följande skrivelse i cellulosafoderfrågan:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MEDDELANDEN
FRAN
SVERIGES
KEMISKA INDUSTRIKONTOR
UNDER RED. AF ING. OTTO CYRÉN.
I Årg. DEN 16 SEPTEMBER 1918. N:o 9.
Innehåll: Skrifvelse till konungen i cellulosafrågan. Exempel på utfodring
med cellulosa. Nytillkomna medlemmar sedan mars 1918. Rättelse.
Till Konungen har Sveriges Kemiska Industrikontor den 13 aug.
1918 inlämnat följande skrivelse i cellulosafoderfrågan:
Vårt land genomgår för närvarande en kris, som hotar att starkt
hämma nationens till helt nyligen så lofvande utvecklingsmöjligheter.
Om vi hittills undgått att indragas i kriget och sålunda förskonats från
direkta blodsoffer, har dock vår handel, industri och våra näringar råkat
in i förhållanden, som i flera hänseenden göra vår ställning föga
gynnsammare än de krigförande ländernas.
Särskildt befinner sig vår folknäringsfråga i ett bekymmersamt läge.
Förra årets skörd lämnade ett synnerligen otillfredsställande resultat, och
i år har en öfver större delen af landet ända till långt in på sommaren
ihållande torka reducerat höskörden betydligt. Af spannmål torde i stort
sedt mer än medelskörd icke vara att förvänta. Då landets skörd således
icke kan antagas komma att täcka behofvet vare sig af människo- eller
djurföda och importen af nödvändiga kvantiteter brödsäd och fodermedel
af kända orsaker hållits nere till ett minimum samt vidare konstgjorda
gödselmedel blott till en bråkdel stå till förfogande, måste därför, äfven
om vi icke se läget alltför pessimistiskt, det utan tvifvel medgifvas, att
vårt landtbruk och vår själfförsörjning stå inför mycket stora svårigheter
såväl för det kommande konsumtionsåret som kanske för åtskilliga år
framåt.
Människan har för egen räkning lagt beslag på en allt större del af
husdjurens ransoner. Följden har blifvit den — hvilket man kanske från
början ej tillräckligt beaktat — att den animala näringen: kött, mjölk, smör
etc. äfven börjat i hög grad tryta. Hos oss liksom i andra länder är
därför fodermedelsfrågan af alldeles särskild vikt. Dess bättre kan
emellertid vårt land i detta hänseende anses rikt lottadt, tack vare god tillgång
på s. k. nödfoder, hvilket, såsom nedan skall visas, rätt användt skulle
kunna nära nog återställa jämvikten.
Vi skulle före alla andra kunna tillämpa regeln: Åkern åt människan,
ången och skogen åt djuren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
