Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Vid jämförelse med de utländska förhållanden, jag här försökt att
belysa., bör det för hvar och en, som något känner till motsvarande
förhållanden hos oss, vara uppenbart, att vi äro mycket efterblivna.
Det är oriktigt att tro, att det primitiva tillståndet här på
ifrågavarande område skulle bero på, att svenskarna i allmänhet är så hederliga,
med andra ord att lagstiftning och kontroll hos oss skulle vara så
mycket mindre behövliga än i de omtalade länderna. I Stockholm, utförda
undersökningar ha visat, att ifråga om nästan hvarje slag af lifsmedel,
som gjorts till föremål för analys, mer eller mindre svårartade
förfalskningar förekommit. Detta gäller tiden före kriget. Under de senaste
åren har det varit mycket sämre ställdt med redligheten i
lifsmedelshandeln.
Tydligt är, att när mindre nogräknade affärsmän känna sig tämligen
säkra för efterräkningar, tillåta de sig att gå ganska långt. Äfven
aktningsvärda tillverkare och handlande ha mången gång på grund af
konkurrensen försämrat sina varor och användt oriktiga beteckningar; i andra fall
har det nog skett på grund af likgiltighet eller oförstånd. För öfrigt
har en lifsmedelslagstiftning icke bara till uppgift att motarbeta
oredlighet och gröfre förseelser, utan öfverhufvud ait ställa vissa fordringar ini
de varor vi sicola äta och dricka. Då beredningen af lifsmedel alltmer
öfverflyttats från hemmen till fabrikerna, är uppställandet af dylika
fordringar gifvetvis af större betydelse än det var förr i tiden.
Visserligen hafva vi både lagbestämmelser och kontroll, men
bestämmelserna är föråldrade eller otillräckliga och så saknas det ett system i
det hela. På det sanitära området är det rätt väl beställdt på grund
af hälsovårdsstadgan och bestämmelser rörande konserveringsmedel m. m.
i giftstadgan. I detta fall finnas också hälsovårdsnämnderna som
kontrollorgan. Men då det gäller att motarbeta s. k. förfalskningar,
oriktiga beteckningar o. cl. äro bristerna mycket framträdande. Härvidlag
har man huvudsakligen att hålla sig till strafflagen aj år 1864, hvars
22 kapitel 13:e paragraf stadgar böter eller fängelse, »där man säljer
eller annorledes emot vedergällning föryttrar ondt för godt, mängdt för
omängdt eller det, hvaruti man vet fel vara utan att sådant uppenbara».
Det har upprepade gånger händt, att personer, som spädt ut mjölk med
vatten, dömts till fängelse på grund af denna strafflagsparagraf. Detta
beror sannolikt på, att dylik mjölkförfalskning har påtaglig sanitär
betydelse (särskildt för småbarn), att åt mjölken sedan gammalt ägnats
speciell uppmärksamhet samt att de kommunala s. k. matvarustadgarna
innehålla särskilda bestämmelser för mjölk. Men i andra fall, som jag
känner till, då det gällt andra lifsmedel, och särdeles starka skäl synts
föreligga att åberopa nämnda paragraf, har den åtalade frikänts. I något
enstaka fall har hofrätten ändrat domen och ådömt lindriga böter. I
fråga om mindre svårartade saker kan det naturligtvis icke ifrågakomma
att åberopa denna lag. En kontroll med afseende på
lifsmedelsförfalsk-ning har sålunda ett dåligt stöd i strafflagen.
Bland specialförordningar finns i detta afseende frånsedt vissa under
kristiden tillkomna föreskrifter knappast någon mer än margarin
förordningen att räkna med. Den handlar om margarin, margarinost och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
