Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
undersökningar åt allmänheten. Egentligen äro hälsovårdsnämndens
laboratorier afsedda endast för nämndens eget behof, men anlitas nu äfven
af andra myndigheter. — Synnerligen anmärkningsvärdt är, att icke
svenska staten i hufvudstaden äger något laboratorium afsedt för
lifsmedelsundersökningar. Ett sådant skulle behöfvas bara för kontroll på
leveranser till armén, flottan och andra statens institutioner. Vidare hänskjutas
ofta frågor till medicinalstyrelsen, för hvilkas besvarande fordras tillgång
till ett dylikt laboratorium. Lifsmedelslagstiftningskommitten har låtit
utföra ganska omfattande undersökningar, dels med afseende på saluhållna
och till staten levererade lifsmedels beskaffenhet, dels för pröfning af
analysmetoder m. m. Dessa äga rum för statens räkning på ett
kommunalt laboratorium, nämligen Stockholms stads hälsovårdsnämnds. Att
få till stånd ett väl utrustadt centrallaboratorium för
teknisk-vetenskapliga arbeten på ifrågavarande och närliggande områden är obestridligen
en angelägen sak. Detta har också framhållits i skrifvelser från
medicinalstyrelsen och lifsmedelslagstiftningskommittén, men någon Kungl,
proposition i ärendet har icke synts till.
Ytterligare en fråga, som bör lösas med hänsyn till den väntade
lagstiftningen, är utbildningen af lifsmedelsanalytici, som nu alldeles
saknas. Det synes vara ändamålsenligt, att denna utbildning förlägges
till Tekn. högskolan.
Till slut vill jag uttala det önskemålet, att alla, som ha inflytande i
saken, måtte samverka till att den svenska lifsmedelslagstiftningen och
hvad därmed sammanhänger inom en ej så aflägsen framtid kan ställas
i jämnbredd med det bästa på området i andra länder.
Något om bryggeriindustriens nationalekonomiska
betydelse.
Kornet är det enda sädesslag, varaf vårt land under de senaste åren
icke behöft att importera några avsevärda kvantiteter. Under perioden
1911—1915 förekom t. o. m. exportöfverskott af korn. Detta förhållande
belyses af följande tabell, varest — betecknar införselöfverskott och +
utförselöfverskott. Siffrorna angiva deciton. Mjölinport, resp.-exporten
ingår äfven däri, reducerad till omalen spannmål.
: j | ’,
Ärligen. | Hvete. | Råg. Korn. Hafre.
________________________________ j ■______________________________I ’ i______________________________________!____________________________________,
1821 — 1840......... + 6 347 j — 30 841 — 12 733 | + 21927
: 1841 — 1860......... + 12 098 ! — 2 347 j + 107 780 \ -r 285 375
’! 1861—1880.........i — 169 497 i —1022 782 i + 232 921 | + 1887 750
i 1881—1890.........1 — 769 448 | — 1704 067 I + 155 137 ! + 1947 793 i
11891—1900.........1 —1454062 1—1118 877 I — 42 123 j + 761256
! 1901—1910.........1 —2 069 216 j — 895 938 j — 24 000 | — 600 310
! 1911—1915.........| —1967 396 j — 714 815 | + 1 196 — 459 888 ’
s 1916.........| —2679523 j — 290 931 | — 22 740 | —■ 68 091
1917......... — 998824 i — 116 240 ; — 76 318 | — 19 866
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
