Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
mera ingående, men synes icke vara mycket mera användbara än våra,
hvilket mest beror på att tillsynen och laboratorieväsendet icke äro
organiserade. Emellertid har norska medicinalstyrelsen sedan 1907 en
kemi-ker och 1913 beviljade stortinget medel till ett hygieniskt-kemiskt
laboratorium åt medicinalstyrelsen. Vidare har redan en kommitté (som tillsattes
1911) utarbetat ett utkast till »lov om tillsyn med næringsmidler m. m>>.
Danmark har ända sedan 1891 haft en »lag om undersökning af
lifsmedel» i hvilken äfven bestämmes straff för förfalskning eller
eftergörande af lifsmedel. Den är senast förnyad 1910 och skall revideras
före den 1 okt. 1920. Därför ha väl också danskarna nu ansett tiden
vara särskildt lämplig för ett samarbete med norrmän och svenskar.
Egendomligt för Danmark är, att justitiedepartementet träffat
öfverenskommelse med ett privat laboratorium i Köpenhamn, (nämligen det
bekanta Steins) att mot viss taxa utföra lifsmedelsundersökningar åt
myndigheterna. Detta laboratorium är nu. det. enda i hela Danmark, som
utför dylika officiella lifsmedelsundersökningar, och dit insändas prof från
alla delar af riket. Det sagda visar, att det gamla Steins laboratorium
har ett mycket godt anseende, men principen är icke efterfölj ans värd.
De skandinaviska delegerade, tre från hvarje land (för Sverige herrar
Kant, Bissmark och Sondén), hafva sammanträdt en gång i Sthlm och
en gång i Köpenhamn samt behandlat kapitlen: mjölk och grädde, ost,
matfett och matolja samt ättika. I samband härmed må erinras om,
att innehållet i de blifvande förslagen till dylika specialförfattningar
tydligen ha särskildt intresse för lifsmedelsindustrien. För frågans snara
lösning vore det naturligtvis lyckligt om tillverkarnes och äfven köpmän:
nens synpunkter tillräckligt komme till uttryck redan i förslagen. I vissa
fall har kommittén också redan samrådt med representanter för industrien.
En angelägenhet, som måste ordnas i sammanhang med
specialförfattningarna, är utgifvandet af anvisningar för varornas undersökning och
bedömande, d. v. s. analysmetoder o. d. Jag har redan omnämnt den
schweiziska lifsmedelsboken. I Österrike finns en »Codex alimentarius
austriacus», som är af samma art, men åtskilligt mera vidlyftig.
För att åstadkomma en likartad lifsmedelsbok, lämpad för våra
förhållanden, kräfves ännu mycket arbete och äfven ett samarbete mellan
analytici. Med särskild tanke på denna sak tillät jag mig på varen 1916
väcka förslag att inom kemistsainfundet bilda en sektion för analytisk
kemi. En dylik sammanslutning är enligt min uppfattning önskvärd
äfven därför, att analytici böra göra sina synpunkter mera gällande än
nu sker. I detta sammanhang vill jag påpeka, att våra
laboratorieförhållanden — i Stockholm och på andra håll — äro i behof af en
ordentlig reform.
När en affärsman frågar, om det icke finns något laboratorium i
Stockholm, där han kan få inlämna prof af t. ex. ett förfalskadt lifsmedel och
erhålla ett officiellt intyg, har man att hänvisa till handelskemisterna.
Som bekant är emellertid deras ställning mera privat. Stockholms stad
skulle väl behöfva ett laboratorium för olika slag af tekniska
undersökningar, som äfven allmänheten på vissa villkor kunde få anlita.
Hälsovårdsnämndens fysikalisk-kemiska laboratorium utför i regel icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
