Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 fi
Utom clessa här anförda och numrerade arter har senare införts en
del nya på de inhäftade bladen och beskrifningarna på dessa liksom en
del andra äro inpassade med mindre stil i det ursprungliga originalet.
De nytillkomna arterna äro: dufhök, hökuggla, kornknarr, grönbent snäppa,
rödbena, kärrsnäppa, strandskata, morkulla, (tam) myskand, pelikan,
törnskata. rödhake, gulnäbbad hämpling.
Bland de öfriga anteckningarna är det en, som tinnes på pärmens
insida, som är af rätt stort intresse. Linné hade alltid en stor
böjelse för att använda numeriska karaktärer, såsom framgår framförallt
af det af honom uppställda s. k. sexualsystemet inom botaniken. Men
äfven på zoologiens område gjorde sig samma fallenhet gällande ofta med
framgång, såsom t. ex. då han föreslog räknandet af fenstrålar bos fiskarna,
buk- och svanssköldarna hos ormarna o. s. v. karaktärer, som än i dag
alltjämt användas vid uppställandet af diagnoser på dylika djur.
I)e nu åsyftade anteckningarna äro tydligen ett utkast till ett försök
af indelning af fåglarna efter antalet ägg, som hvarje art lade och med
namn för afdelningarna härefter: Monospermæ. Dispermæ, Trispermæ»
etc. Tydligen insåg Linné, att resultatet af en sådan indelning ej var
tillfredsställande, ty anteckningarne äro ej långt förda och någon vidare
tillämpning gjordes ej.
Såsom af föregående öfversikt framgår upptager detta Linnés första
ornithologiska verk 1 i)T artnummer. För att komma till verkliga
artantalet måste dock denna siffra förminskas, emedan en del arter upptagits
under två eller till och med tre nummer. Denna minskning uppgår till
omkring ett tjog. Ännu en minskning orsakas af, att tamfåglar upptaga
omkring ett dussin nummer i listan. Däremot omfatta nog några nummer
mer än en art. Emellertid kan man säga, att Linné redan år 1731 haft
kännedom om mellan 160 och 170 arter svenska fåglar, hvilket måste
betraktas såsom en särdeles beaktansvärd mängd, då på den tiden ej fanns
något museum, i hvilket han kunde studera och lian ännu ej företagit
många resor inom eller utom landet. Till jämförelse anföras, att i
det Rudbeckska planschverket 122 arter voro representerade. Dessa
arter ingå dock ej alla i Linnés Methodus. Åtminstone 17 saknas
alldeles i den ursprungliga nummer-serien och ytterligare två ingå blott
tillsammans med andra arter i kollektivbegrepp. Ehuru sålunda Linné,
såsom redan i inledningen anförts, haft mycket god hjälp af Rudbecks
planschverk, kan likvisst ingalunda hans Methodus betraktas såsom
uteslutande baserad på detta.
Ej heller är Linnés uppställning från systematisk synpunkt liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
