Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
den ordning, som man kan sluta sig till, att Rudbeck användt, från
numreringen af hans planscher. I stort sedt komma där först i serien
sångfåglar, sedan klätterfåglar, dufvor, hönsfåglar, kräkfåglar, roffåglar, vadare
och simfåglar.
Linné däremot uppdelade detta sitt första försök till fågelsystem i 8
»klasser» och sedan dessa i »sektioner» och började med roffåglarna. Denna
klass delades i tre sektioner. I en af dessa inneslöt Linné papegojorna till
följd af deras krökta näbb och i likhet med Ra.ji system. I öfverensstämmelse
med detta fördelade äfven Linné dagroffåglarna och ugglorna på skilda
sektioner, hvilket var mycket förtjänstfullt, men tyvärr sedan ändrades i senare
arbeten. I dessa införde däremot Linné den förbättringen från Raji system
att papegojorna borttogos från roffåglarnas grannskap och fördes tillsammans
med hackspettarna.
Den första sektionen omfattar år 1731 tolf arter dagroffaglar; en
•af dessa (10) omfattar dock troligen två arter. Diagnoserna -äro i flera
fall alltför knapphändiga, så att man hufvudsakligen genom
litteraturhänvisningarna kan klargöra, hvilka arter som åsyftas. Men i ett afseende
intog Linné en afsevärdt modernare ståndpunkt vid denna tid än senare
nämligen därigenom, att han uppdelade dagroffåglarna i flera släkten.
Dessa släkten äro 1) Kungsörn, 2) Gam, 3) Fiskgjuse, 4) Tornfalk,
5) Vråkar + Kärrhök, 6) Glada, 7) Ådelfalkar, 8) Hafsörn och 9)
Sparf-hök. Det 5:te släktet är sammansatt af tvenne och under det 7:de som
omfattar ädelfalkarna införes med orätt i de senare gjorda tilläggen
duf-höken,1 eljes äro arterna fördelade fullständigt som efter nutida
uppfattning. Detta är desto mera påfallande, som t. ex. ett definitivt
särskiljande af kungsörn och hafsörn samt af tornfalk och ädelfalkar först skett
under mycket senare tid. Det har länge varit en tvistefråga, hvad bör
förstås med Falco 1 (marius Linné? Genom den notis, som här tinnes
införd i Linnés ornithologiska dagbok, blir det klargjordt, att typen härför
är en svensk fågel, som Linné själf sett, och då kan det ej röna något
tvifvel om tolkningen. Typen i fråga var en ung pilgrimsfalk.
1 det ursprungliga manuskriptet anföras i tredje sektionen 10 arter
ugglor af dessa äro clock ej mindre än 3 arter uppförda hvardera två
gånger. Fjällugglan liar äfven i senare arbeten fått två namn. Detta
beror därpå, att Linné i vissa fall observerat, antagligen på grund af en
nu ej längre befintlig målning af Rudbecks hand, att fjädertofsar funnos
hos denna art (den bar då namnet Bubo scandianus resp. Strix scandica)
Men åter i andra fall såg han ej till dessa fjädertofsar (då fick den heta
Noctua scandiana resp. Strix Nyctea). Kattugglan och pärlugglan finnas
1 Troligen emedan den användes vid falkjakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
