Skyddslagstiftningen och kvinnorna.

Kvinnornas yrkesarbete är ju icke något för vår tid nytt. Under medeltiden funnos kvinnliga skrån och kvinnliga yrkesarbetare. Senare när skråen lyckades utestänga kvinnorna från hantverket, öppnades nya arbetstillfällen för kvinnan genom förlagsindustrin, som begagnade sig (och ännu begagnar sig) av de i hemmen för förläggare arbetande kvinnorna. Men först med det nittonde århundradet med den nya ekonomiska organisationen, som är byggd på ett kapitalistiskt produktionssystem, har kvinnoarbetsfrågan fått en förut okänd betydelse. Den begränsning av produktionskostnaderna, som man eftersträvar för att det i den industriella verksamheten nedlagda kapitalet skall giva möjligast stora avkastning, säg man sig kunna vinna genom att i allt större utsträckning använda kvinnlig arbetskraft. Kvinnorna ha ju i alla tider nöjt sig med lägre arbetslöner än männen, därför blev det fördelaktigt att låta dem övertaga sådant industriellt arbete, där de ansågos passa och allt efter som metoderna förenklades och maskinerna blevo mera lättskötta, utvidgades kvinnoarbetets område. Egentligen var det helt naturligt att industrin, som fråntagit kvinnorna en hel del arbete, som förut utfördes i hemmen, varigenom behovet av kvinnlig arbetskraft i hemmen blev betydligt förminskad, skulle taga denna frigjorda arbetskraft i anspråk. Men arbetet i fabrikerna bjöd kvinnorna helt nya uppgifter och arbetsförhållanden,