strejkbrytare, få det då svårt. En strejk av de organiserade vid en fabrik kan för övrigt ha till följd att hela fabriken måste stoppa, det ena arbetslaget är ju beroende av det andra. Om t. ex. buntmakarna, som ju tillhöra läderarbetarnas fackförening, inställa arbetet, emedan de vilja ha högre avlöning, bli pälssömmerskorna, som icke tillhöra någon fackförening, strax utan arbete. Härigenom förklaras det att de icke organiserades deltagande i storstrejken 1909 var så stort. Lagen söker ju på flera sätt ingripa ordnande i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare. Så fingo vi genom en lag av 1906 av staten tillsatta och avlönade förlikningsmän, som ha till uppgift att biträda vid lösandet av tvister, lämna råd åt de stridande parterna samt även att söka förekomma strejker och lockouter. Vi ha i Sverige sju sådana förlikningsmän, som ha att förhandla med arbetsgivare- och arbetareorganisationer samt så vitt möjligt förmå de stridande att låta arbetet ostört pågå under förhandlingarna. En lag om arbetsavtal har ännu icke kommit till stånd. Före den stora lockouten och strejken 1909 rådde under flera år beständiga tvister och småstrejker, genom vilka arbetarna sökte pressa fram löneförhöjningar och arbetsgivarna å sin sida försökte göra sin auktoritet i fråga om arbetsledningen gällande genom att besvara strejkerna med lockouter. Orsaken till den stora kraftmätningen sommaren 1909 var väl egentligen att man ledsnat på alla småstrider och trodde sig genom verkliga kraftåtgärder kunna få bättre förhållanden till stånd. Den av arbetsgivareorganisationen igångsatta storlockouten, som trädde i kraft den 26 juli, besvarades den 4 augusti med storstrejk, i vilken 285,000 personer deltogo. Ungefär en fjärdedel av deltagarna voro oorganiserade och kvinnornas antal var stort. Den som under denna tid vistades i Stockholm och