- Project Runeberg -  Jacob Casimir De la Gardie. Novell /
15

(1849) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med den sextonåriga frökens. Den Sflderoogska
flickan hette Sell och fick befallning att vara de
frem-mande till all den tjenst hon förmådde, och ett
vänligt leende i hennes behagliga drag tillkännagaf, att
hon gerna ville uppfylla en värdinnas kall.

Den, som tycktes vara den förnämsta af
damerna tackade pä sitt egna hänförande sätt först den
gamle särskildt, och bad derefter den unga flickan
visa vagen till herberget, ty frumlimren behöfde alla
hvila efter sina ansträngningar och sinnesrörelser på
denna för dem märkvärdiga dag, enligt hvad hon
sade.

Den unga Sell anförde det lilla täget till den
bestämda bostaden. Den bestod af ett enda hus, i
hvars bottenram tvenne kor och några ffir hade sitt
landtliga hem, jemte några ytterst få
landtmannared-skaper. Den lilla gårdsplanen framför huset utgjorde
endast några qvadratalnar, men var omsorgsfnllt
sten-lagd med symmetriskt ordnade stenflisor af olika
får-ger, och sopad; man sknlle na*tan tro skurad med
äkta Holländsk eller hvarföre icke Frisisk renlighet.
En trappa , som likväl ganska mycket närmade sig
formerna af en stege, ledde upp till den öfra
våningen, som var menniskornas boning. Denna våning
bestod af tvenne rum och ett litet kök.

Ehuru förnäma de gäster kunde vara, som
infördes i huset och huru praktfullt de än voro vana att
se allt omkring sig, måste de medgifva, att en
sn>g-gare tillflyktsort, än den, som unga Sell Tetens
öppnade för dem, kunde de icke finna. Det hvardagliga
boningsrummet, som på ortens språk kallades "dönsche",
var utstyrdt med gamla, men prydliga och till och med
dyrbara husgeräd, på hvilka nu aftonsolen, genom det
enda men klara fönstret, gjöt ett förgyllande skimmer.
Många föremål, som icke en gång de mångberesta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghcasimir/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free