Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
just höll på att anlägga vid sitt kära Marieholm.
Sedan, då de gingo utföre åt andra sidan, sågo
de Venerns gränslösa vattenspegel och de
trefliga herrgårdarna vid foten af Kinnekulle.
Slutligen kommo de till Myrkeklefs grttta och stodo
öfverst på den snäckformiga häll, som utgör
grottans tak. Här låg Hellekis i all sin prakt
framför deras ögon. Petrus, som genom herrarnes
vänlighet samlat ”corasie,” frågade dem, om
de visste, hvem som anlaggt herrgården, och, då
de uppmuntrade honom att berätta det,
framställde han följande saga, som likväl nu förelägges
läsaren, afklädd alla de prydnader af Latinska
och Grekiska verser och målningar ur
Virgilius och Homerus, hvarmed Petrus utstyrde
densamma.
Den sköna Kinnekulle upplyfter sitt mörkblå
hufvud öfver Vestergyllens slätter, lik en
ofantlig våg, som uppstigit ur Venerns djup och
på en allsmäktig vink förstelnat vid stranden.
En jätte, vid namn Hälle, hade fordom sitt
näste på toppen af berget, derifrån han hvarje
natt drog ut att röfva på slätten rundt omkring.
Hvar och en, som vågade bestiga höjden, blef
af den förtörnade bergsbon utan skonsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
