Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - IV. - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljuder då och då i aftonvinden. Pelgrimer vandra
der borta med staf i handen och snäckor på
hatten. Ett långt tåg af riddare och svenner,
rikt prydda i gull och silfver, skymtar i
skogsbrynet. Det är biskopens svit. Men den
prålande prakten försvinner för ett nytt tidhvarfs
ljus. Stolt lägger ni handen på ert hjerta, ty
minnet af Gustaf Vasa, som dref upplysningens
fiender ur deras grundmurade borgar, uppstiger
i er själ. Känslan för ett fosterland höjer
mäktigt ert bröst, och med förtjusning andas ni den
Svenska luften på ett Svenskt berg, omgifven
af Svenska minnen.
I det Brahe och Liljensparre njöto af den
sköna aftonen och den oändliga utsigten, fingo
de höra en sång ur grottan. De trädde närmare
till randen af klippan och lyssnade med stilla
välbehag på de rena, klara tonerna.
Och Konungen han ståndar i högan lofts bur.
Gud råde!
Och Drottningen hon bars väl på bår derutur.
Men Gud gifve oss sina nåde!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
