Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snart radade sig emellertid på bordet en
mängd ölkrus med innehåll från Brunswik och
Lübeck, ej olika en fänika Tyska knektar, och
i spetsen för dem prålade, såsom en väldig hopman
(anförare) i glänsande silfver-rustning, en
full vinkanna. Gravitetiskt steg Herr Jöran, på
sin mors vink, fram och drack de nykomna
herrarna till, hvarpå de med mycken högtidlighet
besvarade den gästfria välkomstskålen.
Fader Håkan såg sig om efter sin motståndare
och tycktes hafva en innerlig lust att
fortsätta den afbrutna striden; men Mäster Columbus
undvek honom med synbar motvilja,
antingen han då ansåg en simpel landtprest ovärdig
att få del af hans djupa lärdom, eller han
icke tilltrodde sig att i de frammanades närvaro
tillvinna sig alldeles afgjord seger. Derföre satte
sig den vördige kyrkoherden jemte Gref Brahe
bredvid de tre unga fruntimmerne, för att
förnöja sig med ärbart skämt, hvilket gubben
med särdeles skicklighet förstod att framställa.
Det var icke utan, att ju Grefven äfven i början
tänkte litet roa sig på hans bekostnad; men snart
fann han, att Fader Håkans sätt att skämta var så
fint och artigt, ehuru okonstladt och litet torrt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
