Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Prinsessan, som han bad Herr Erik
medtaga. Han önskade derföre att få låna skrifdon
och gå afsides, för att författa sin skrifvelse.
Han såg härvid på Jöran; men denne såg tvär
ut och teg.
”Om Grefve Gustaf vill begagna mitt skrifdon,
som jag fick till julklapp af Jöran, så skall
det gerna stå till tjenst,” sade i detsamma
Anna Posse, i det hon kastade en föraktlig blick
på sin kusin.
Nu fick Herr Jöran brådtom att be Brahe stiga
upp i hans rum. Men den artige hofmannen
visste för väl begagna sig af tillfället. ”Om
Jungfru Anna tillåter, sade han, är det väl
naturligt, att jag helst ber att få begagna hennes
artiga välvilja. Kanske kunde också med detsamma
du, Liljensparre, skrifva till hofmästaren om den
der återfunna ringen; annars söka de förgäfves.”
Liljensparre blef något förvånad, ty han visste
om ingen förlorad ring; men han gissade strax sin
väns afsigt, och båda herrarne följde den nätta
ledsagarinnan, som tog ett ljus i hvardera
handen och lyste dem till sin lilla kammare,
medan Herr Jörans blickar icke stort vänligare än
fiendtliga pilar förföljde dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
