Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blomman på Kinnekulle - XI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt hvar sin sida. Han skulle icke gifvit akt derpå,
om icke Jöran, med ett besynnerligt uttryck
af förlägenhet, likasom han blifvit ertappad
med något vanhedrande, gått förbi honom utan
att besvara hans helsning. Det föreföll
Grefven misstänkt; men han kunde ej afhålla
sig från ett smålöje öfver den råa motståndarens
harm ocb svartsjuka, som han föraktade.
Han kastade en stolt blick efter bonom och gick
till hvardags-salen, der han trodde sig träffa
Fru Ebba.
När den himmelsblå riddarens ädla gestalt
inträdde genom salsdörren, stod Fru Ebba midt
på golfvet, med hög röst utdelande sina
anordningar för dagens högtidlighet åt ett tjog
pigor och lika många hejdukar. Bord och bänkar
voro fulla af otaliga silfverkärl; men vi
måste, enligt historiens vittnesbörd, bekänna,
att förhållandet mellan de olika slagen af
käril, som behöfdes till ett väl ordnadt och
uppsatt bord, i våra tider förefaller ganska
besynnerligt: Fru Ebbas skänkskifva var lik den,
som de Gustavianska Prinsessorna erhöllo till
hemgift. Den bestod af omkring ett dussin
silfverkannor, ett dito silfverstop, ungefär lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
