- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
172

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Musiken var icke dålig, ty den utfördes af några
rc-gements-musikanter ifrån grannskapet.

Så inbröt småningom den ljusa sommarnatten. En
klar aftonsol göt sina purpurstrålar genom de nedfållda
gardinernas öppningar, och purpurskimret förde en
besynnerlig strid med skenet från de glindrande
ljuskronorna, hvilkas matta ljus svettades i hettan. Men
nöjet tog ut. sin rätt och infann sig, oaktadt alla de
brister en stockholms-herre skulle anmärkt vid
anordningarna. Visst gäspade här och der en gumma; men
intet afbrott skedde, så l«1nge de gamla herrarne vid sina
spelbord icke reste sig och de unga just voro »i tagel»,
såsom fru Wekström yttrade, då hon ilade utåt golfvet
i en vals med en ung officer.

Morgonsolen grydde redan, och ännu gungade, vid
de hoppande tonernas takter, hela golfvet i det gamla
rådhuset. Här och der hade en flämtande skönhet
blif-vit varnad af mamma, att akta sig för att dricka så
häftigt: här och der svor en kavaljer, hvars kraftiga
händer sprängt glacéhandskarna, så att han, liksom
konungen på tailan, nödgades klämma dem i handen,
i stället för alt hafva dem pådragna; men oförminskad
var munterheten: alla kinder flammade, alla ögon
blickade förtroligt, och alla läppar voro dragna till ett
njutningens småleende.

Då tilldrog sig under de dansandes fotter ett annat
uppträde. De glada betänkte visst icke att det var
på fängelsets tak som de lekte sina dansar; men i den
dystra hålan under dem vaknade de vilda fångarne, den
ene från dvalan af sitt rus, den andre från en slummer
af harm och bedröfvelse.

Gamle Rahm reste sig vid den första skymten af
morgonljuset, som smög sig genom gallren för fängelse-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free