Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUFJERDE KAPITLET.
Everts tillstånd syntes på långt när icke så farligt,
som man föreställt sig: han förlorade ingen gång
sansningen, och äfven febern var ganska lindrig. Men
hela den bögra sidan förblef lam, så att åtminstone
någon sjöresa sannolikt icke var att tänka på för
honom.
Lodman, som visade sin uppriktiga vänskap i
outtröttlig omsorg om allt, som behöfdes för den lilla
stugan, der hans vän låg sjuk, och som dagligen
vandrade flera gånger af och an mellan prostgården och
Kunstatorp, yttrade icke ett ord om de planer, hvilka
för honom sjelf blifvit tillintetgjorda.
Prosten och prostinnan förnekade icke heller sitt
välvilliga deltagande. Gubben Rahm var den ende,
som ej fann sig belåten, ehuru han ingenting vågade
säga. Äfven han gick en gång om dagen till
Kunstatorp, för att höra efter hur der stod till; men för
öfrigt föréref han tiden med att sofva.
I den torftiga stugan, der dock åtskilliga
förändringar nu blifvit vidtagna genom prostinnans försorg,
bodde de tvenne blifvande makarne, t ven ne hjertan,
hvilka dock icke funno bvärandra. Fåfängt försökte
Evert flera gånger alt under samtal med den uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
