- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
290

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visade Lodman till prostens rum, och införde Anna i
sängkammaren.

Innan brudens klädsel börjades, höll prostinnan ett
samtal med henne mellan fyra ögon. Den bildade,
ned fin menniskokännedom och djup erfarenhet
uträttade damen visste att småningom besegra det fattiga
bondbarnets blyghet och intränga i djupet af dess själ.
Aldrig bade någon, icke ens prosten, talat så med
Awa; och den unga qvinnan, moderlös alltifrån sin
spädaste barndom, kände huru hjertat vaknade och
lik-tam ville smälta inom henne, då hon nu hörde uttryck
af moderlig välvilja. Det var också en ny verld som
sålunda öppnades för Anna, och i de känslor, hvilka
hon der erfor, lågo många sköna himmelskrafter.

Anna kläddes i den drägt, som prostinnan anskaflat.
Hen var blyg; men då hon kände att hon kunde förlita
sig till och stödja sig vid prostinnans moderliga
ledning, öfvervann bon siu förlägenhet. Prostinnan hade
icke utstyrt henne med siden, utan det var i en enkel,
hvit, med några klart rosenfärgade band prydd
kläd-ning som den unga bruden uppträdde. Endast
kronan fattades, då middagen var färdig.

Prostinnan tog Anna vid handen såsom ett barn,
och införde benne. Det var första gången i sin lifstid
som Anna skulle spisa vid ett dukadt bord, och hennes
bjerta klappade derföre nästan hörbart. Lyckligtvis var
emellertid ingen annan än Lodman och prosten
närvarande; den vänliga undervisning, som prostinnan
meddelade, föll sig således icke löjlig för någon
frem-mande.

, Prosten betraktade Anna med ett uttryck af allvarlig
välvilja. »Jag kallar dig hädanefter som hittills, mitt
barn,» sade ban, »ty du är mig ett kärt skriftebarn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free