Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j 299
I
han nu fått medel (ill, må han då akicka hit en
arf-I ?ioge: ri skola erkänna honom, "om blott modern
1 verkligen är dotter af en suverän furste, han må nu
vara så obetydlig som helst. ... Men att införa en
van-börd ing i vårt stamträd .... Agnes, jag vill hoppas
att det ännu kan hjelpas! Du må återföra honom,
Agnes: kommer han med redligt uppsåt TU uppfylla
hvad som nu är lofvadt, så skall jag emottaga honom!»
Grcfvinnan kunde icke hindra sig att sjunka på knä.
Hon kysste den faderliga banden och höjde till himlen
en blick full af hjertats tacksamhet.
Grefven kysste med faderligt välbehag hennes panna.
Den gamle grefve Severin Lillienstedt, som
visserligen eljest icke plägade lägga andra band på sitt lynne,
än hans värdighet fordrade, visade likväl mot sin
dotter en gränslös eftergifvenhet och godhet. Han gömde
inom sig en oro, hvilken endast den erfarne Stensson
bemärkte; men han sökte att skingra den i sin dotters
sällskap. Ehuru gerna han önskade att hon skulle
följande dagen resa till Munkeborg för att möta Evert,
emotsåg han likväl afresan med en ovanlig fruktan.
Detta hans hemliga bekymmer röjde sig slutligen äfven
för grefvinnan. Hon förmodade det härröra deraf, att
han numera ogerna ville umbära hennes närvaro, och
fjemte det hon med dotterlig ömhet tackade honom
derföre, försäkrade hon att hon icke skulle vara borta
många timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
