- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
328

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prosten nedsatte sig åter och endast sSg med en
välvillig blick på henne.

Hon fatlade derefter dosan och öppnade den: tvenne
ringar föllo ur densamma.

»Denna,» sade prostinnan, i det hon lugnt upptog
den ena, »bar han gett mig förr en gång; men jag har
återsandt honom den .... tror han att nu, efter
Eme-rences död, jag skall hålla den tillgodo! Den har
ingen betydelse numera, tänker han. . . . Nej, ännu en
gång skall han återtaga den!» Hon sköt den ifrån sig
och fattade den andra ringen. »Och denna — hvad
är meningen med den? . . . Ha — det var Emerences!

Se der hennes namn. . . . Jag föraktar den! Frid
öf-ver hennes stoft! Ma hennes graf vara ostörd och
hennes minne i ro; men jag vill icke länka på den
qvin-nan mera! Gud har dömt henne, och min pligt dr »
att förlåta. Jag gör det, men jag vill icke förvara
en åminnelse af en trolös älskare och en falsk vän....

Får jag lemoa dessa skänker tillbaka?»

»Du handlar alltid värdigt, Juliana, det vei jag!»

»Nämnde du icke alt grefvinnan, Emerences dotter,
kommer hit för all besöka sin bror? ... Du mä se
9ch döma, Olof, om jag i det ringaste hänseende skall
låta henne märka, att hon är Emerences dotter: du
må döma» om jag bemöter den ädla och goda
qvin-nan som hon förljenar, eller om jag, för moderns
skull, låter henne känna ens det finaste stickord;
men tillåt mig att just med henne återsända dessa
gåf-vor till den gamle — jag. skall göra det på ett
grann-laga sätt.»

»Du vet att jag balt och hållet öCverleo^nar åt dig
alt handla efter din vilja, din känsla.»

Då båda makarne tryckte hvarandras hjånder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free