- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
348

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

9AO

uw

ntr såsom alltid; men bon kan icke sjeK se oeb bedöma
de nya förhållanden, i hvilka bon bli fvit införd. FIp
jag derföre handla såsom rådgifvare, med lärarens ech
själasörjarens rätt, så anser jag det tillbörligt att den ,
gamle fadern icke lemnas alldeles åt sig sjelf. Det år
billigt att hans dotter emellanåt besöker honom oeb
ser till bur han finner sKt lif; derför hoppas jag att ti
Icke alltför sållan få se grefvinnan Lillienstedt i
Granskog, äfven sedan hon flyttat till Tofteborg. Den
gamle skall jag taga under min uppsigt och vård: jag
hoppas kunna styra hans eljest egenmäktiga lynne,»

»Jag förenar min tacksamhet med Annas!» inföll
grefvinnan. »Vi kunna då vara trygga för din far,
Anna!»

Anna såg upp; men en riss oro hvilade dock i ben*
nes blick.

Prosten rlnde sig till grefvinnan Agnes: »Ochsisom
fru grefvinnan bebagade yttra på vägen till Kunstatorp,
han kan bo på den gård vi köpa för grefve Ererts
penningar. Fru grefvinnan år myndig, och hur in för
öfrigt de ekonomiska förhållandena komma att ordna
sig, den summan efter sin man får den unga enkan
behålla oqvéld. Äfven tror jag att hon icke kan be*
tagas sin giftorätt, då grefve Evert, efter allt burad
vi kunnat finna, aflidit senare än hans far.»

»Det förstår sig! Jag har nog känt mig qvald af
den orättvisa, man ville göra Evert t«- åtminstone skall
min brors enka ieke lida någon!»

Under detta samtal hade den redlige Lodman suttit
en tyst åhörare. Hans blick föll på grefvinnan, vid des*
sista ord, med ett så oförstäldt uttryck af beundran ocb
bifall, att hon kände,en lätt rodnad uppstiga på sina
kinder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free