Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOTREDJE KAPITLET.
De yttre sorgliga bestyren med faderns och broderns
begrafning voro slutade, och grefvinnan Agnes fick
ändt-ligen tid att med mera lugn vända sig inåt, till sin
egen själ, dess behof, dess verksamhet, dess föresatser.
Hon kände att öfver henne hvilade en ansvarsfull bör*
da, då hon nu emottog ett arf, på hvars förvaltning
ganska många menniskors välfärd berodde. Alla
tankar, alla bekymmer i detta hänseende förökade dem hon
bar inom sig såsom mor; ty äfven den lilla Adas
framtid, hennes uppfostran och bildning kräfde hennes
omsorger. Härtill kom bekymret för svägerskan f
hvil-ket dock medförde en egen känsla af tillfredsställelse,
af ett slags romantiskt behag; ty Agnes målade för sin
inbillning i rosenfärger tillfredsställelsen att lyckas i
den föresatsen att åt bildningen eröfra en själ, åt
hvil-ken omständigheterna förut förskaffat alla de yttre
fördelar, hvilka just i främsta rummet göra anspråk på
bildning hos den, som eger dem.
Crisman Lillie, som med klar och snabb blick
öfver-skådade lillienstedtska husets ställning, kände sig
dragen till grefvinnan af en hemlig beundran, och beslöt
att närma sig henne, såsom anförvandt och vän,
medan de yngre herrar, han ville kalla till sitt biträde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
