Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prosten såg med ett uttryck nästan af fadersömhet
på grefviunan Anna. I varmare stunder Ut han än»
den nyförvirfvade titeln falla oeh kallade herme sitt
barn oeh vid blotta dopnamnet, utan att bemärka sin
hustrus grannlagcnhct, att icke fela mot reglorna f&r
den finaste konvcniens. »Och hvad blir Annas
be-slut?» frågade han. »Får jag det löftet att minst t?a
gånger om året få se mitt kära skriftebarn hos mig?
Yi skola då båda tillsammans besöka gamle Rabm i
sitt Gredby. Och till och med skulle jag icke finna
otillbörligt, om Anna dröjde här några dagar och
ensam besökte den gamle, för att höra efter, om hau hade
något på sitt hjerta.»
»Gerna, gerna!» utropade Anna, i det hon
framsträckte sina händer och fattade prostens. Ack, hon
hade velat kyssa dem, men hon visste nu att det icfcc
var passande. Deremot vågade sig uttrycket af
tacksamhet och glädje, friare och derföre skönare än förr,
fram i hennes öga.
Agnes såg denna blick, och den rörde henue djupare,
än hon rätt förstod.
»Tack för detta löfte, Anna!» återtog prosten, »liea
far icke den gamle sjeif höra det före af resan ?»
Anna såg bedjande på Agnes; det var bönen om tid
tiH besök hos honom.
»Jag hoppas,» sade prosten, som förstod hennes
mening, »att grefvinnan Agnes ej har så brådtom, att det
icke blir tid dertill? Dröj hos oss, om det ir möjligt,
åtminstone ett par dagar, fru grefvinna!»
Grefvinnans blickar svarade med bifall, och hon såg
sig om efter prostinnan, hvilken nu, från en kort otitygt
till sina bestyr såsom värdinna, återkom till förmaket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
