Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varelse. För ett ögonblick drog hon hans blickar,
hans hela uppmärksamhet från den unga Anna; men
så snart de båda grefvinnorna, med en hjerllig och
förtrolig helsning, fattat hvarandra under armen och
vid hvarandras sida skredo utåt gången, intogs han af
en onämnbar ångest: det var ju den stela, sorgklädda
konveniensen som lifslefvande vandrade bort med
oskulden och oerfarenheten — det var rangen och höghcten
som gingo bort med hans hjertas hemliga längtan och
lycka.
Så snart damerna försvunnit, drog sig Birger
undan, hoppade tillbaka öfver stängslet, som omgaf
parken, och återvände till sitt åkdon.
Skjutsbonden knotade och begärde väntpennhigar,
emedan han fått stå på vägen öfver en hel timma,
påstod han; men Birger sade att han nu kunde köra
på så mycket raskare, sedan hästen fått hvila ut.
Emellertid tycktes det för hans otålighet som kunde
han aldrig nog fort komma ur sigte af Tofteborg.
Det var småningom, under vintern, som grefvinnan
Agnes började att draga till sig på Tofteborg en mera
utvidgad umgängeskrets, i hvilken den blyga Anna så
oförmärkt utbildade sitt sällskapsvett. Antalet af
grannar omkring det lillienstedtska hufvudgodset var
hvar-ken betydligt, eller voro de, ens till största delen,
passande till mönster i societetslifvet. Men just
olikheten och mångfalden af lynnen, just de i ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
