- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
457

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då grefvinnan Anna följande dagen log afsked af
sina vördade vänner i prostgården, inbjöd hon dem att
denna sommar besöka Tofteborg. Vid detta förslag
flög öfver prostinnans drag ett besynnerligt uttryck.
Hon kastade på sin make en tankfull blick, men
svarade intet. Prosten Broman ville icke gifva något
be-stämdt löfte, utan lät det bero på henne.

Grefvinnan fattade med tilltagande rörelse hennes
hand och frågade henne, om hon kände någon 9erskild
motvilja för ett besök i den trakt, der hennes make
förut haft siu verkningskrets.

Det blcf åter ljust i de djuptliggande ögonen, då
prostinnan svarade: »Det skulle vara mig angenämt
att få se det berömda Tofteborg. Jag hoppas att kunna
betrakta det med lugn, sedan den -store fridsstiftaren
gått deröfver, den fridsstiftaren, som jag länge väntat,
men som nu skickat mig många lugnande förebud.»

Grefvinnan såg med en frågande blick på henne,
men prosten Broman vände sakta bort sitt ansigte.

»Jag menar, min grefvinna, att jag nu kan med
nöje gifva det löftet, om min man bifaller der till.»

»Gerna!» sade prosten, med en handtryckning åt
henne och en åt grefvinnan.

Kfter en hjertlig omfamning, steg grefvinnan i sin
vagn, och de snabba hästarne ilade bort från
Granskogs prostgård.

Grefvinnan öfverlemnade sig, i vagnen, åt sina
tankar, och Crika lutade sig tyst i sin vrå, för att icke
störa henne. Anna tänkte på huru hon medförde ett
litet minne från barndomshemmet, hvilket, ehuru
ringa i sig sjelft, hon nu icke velat bortbyta mot mången
dyrbarhet. Hon dolde det emellertid äfven för sin
följeslagerska.

Grefvinnan. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free