- Project Runeberg -  Den unga grefvinnan. Novell /
484

(1847) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

borde uppsöka den, hvilken han säkert i sill hjerta
erkände såsom sin barndomsvän.

Men då hon erfor att konungen anslagit en summa
åt den unge skalden till en utrikes resa, och att han
verkligen lemnat fäderneslandet, begynte en underbar
tomhet röja sig i hennes hjerta: sällskapslifvet ville
icke mera ingifva henne glädje; hon fann icke längre
behag i uragSfigdined den förnäma terUlen. !

Ofta, då hon blef borlbjuden och kunde afsli eo
bjudning, blef hon hemma. Don öfverlemnade sig med
ifvér.åt skia ^studiet; serdeles sökté hen arti allt mera
uttiikfa sin af naturen flört änade musikaliska fcåfva, im*
der ledning af hufvudstadens yppersta musik- och slog*
färare.

Så uppblomstrade oeh utvecklaöes i tysthet en stor
mnäkaftsk konstrtär.

I Mrjan fåslade hvarken general-auditören eller hans
maka någon uppmärksamhet vid grefvinnan Annas
bö-jelse atl sltfta sig inom sig sjeff och éraga sig tfrfa
silfekapslifvet, eitfedan hon alltid visat ten stdan hSg
Ar sina studier; men dä Tion några gånger ¿kytlde
endast på sina öfningar på egen hand och utf&ltf från
socifeteften inomhus, beslöt Agnes att «ned vänskapens
vllvilja- säga henne, huru ogerna man saknade henne.

1 detta «ändarna! begaf sig den adla vanfnnan till
hen-Aés våning.

Då hon irtlrfidde i Annas förmak, fann bon henne
ft*ffmf9r det uppslagna pianot; men hennes hand vid*
rörde téke de slumrande tangenterna. tion satt
för-sBhltt i ‘djupa tankar o£h tycktes helt oéh feåflet båfn
förgätft det närvarandes verki, som amgtff henne;
§g*-äen stirrade oröriiga iWtframför sig, odb händerna
h vilade, tik sota utmattade, i benwesknä. t)å feen hörde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mghungagre/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free