Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utan att mera vidröra någon känsla, som kunnat
väcka den nu söfda, nästan domnade oron i hennes
själ, tog grefvinnan Lillic hennes arm och förde henne
genom salongen till den andra våningen, der redan ett
par gäster anländt.
Grefvinnan Lillienstedt hade nu tillegnat sig så
mycken verld, att hon icke ett ögonblick föll ur den ton
och takt, som tillhörde hennes stånd.
.Hon blcf denna afton mera upprymd än vanligt.
Sedan hon med förtjusning hört den italienske
konstnärens prestationer, lät bon öfvertala sig af Agnes att
sjunga ett stycke. Denna gång aktade hon sig att välja
en folkvisa: del var ett af den nyaste konstens alster
hon föredrog, och sota vann allmänt bifall.
Om aftonen, när hon återkom i sina egna rum, när
Erika befriat henne från äfven det tvång, hvilket drägten
medförde, och hon fick i stilla enslighet i sin bädd
öf-verlemna sig ål sina tankar och betraktelser, då kände
hon sig lugnare.
Hon bad, och englar nedstego med ädla tankar,
för att skänka henne försakelsens himmelska kraft.
Alltsedan Agnes begynt fästa uppmärksamhet vid
sin väns hemliga lidanden, blef denna försigtigare. Hon
öfverlemnade sig icke så ohejdadt åt de drömmars makt,
som störde hennes lugn; hon återtog med fastare och
lugnare allvar sina studier på de från sftllskapslifvet
lediga timmarna; och på både Crisman Lillies och hans
Grefvinnan, 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
