Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägledda af skenet, son snart visade sig vara Just
under brohvalfvet, der vägen ledde öfver Esimo,
nalkades nu gensdarmen först och Grisman Lillie efter
honom den vilda grupp, som befann sig i liflig
verksamhet vid fackelskenet.
Fiskrarne voro sysselsatta att berga eller rättare
plundra de förolyckade vagnarna. De krossade liken
vräktes i floden och bortfördes af böljorna, medan spillror
af vagnar och en mängd redbarare saker bergades på
ett ställe af stranden. De öfversta vagnarne voro redan
expedierade; man höll på att ur den understa draga
fram ett par engelska fruntimmers lik.
Då trädde Giuseppe midtibland dem. Med ett skri
släppte de, som voro sysselsatta med plundringen, sitt
rof och skockade sig kring honom. Crisman Lillie höll
sig några steg bakom honom, men färdig att försvara
både honom och sig sjelf.
En af de äldsta fiskrarne framträdde till Giuseppe,
helsade vördnadsfullt på honom och frågade efter hans
ärende.
»Jag kommer för att se efter och undersöka de
resandes olycka, som jag ser att ni också blifvit varse,
mina vänner. Här komma snart flera rättvisans
tje-nare från Ancona, både landväg och sjöväg. Er möda
att rädda, hvad som kan räddas, icke skall biifva
obe-lönt. Fortfaren att draga i land allt, som kan
åtkom mas!»
Fiskrarne sågo några ögonblick på hvarandra med
en viss obeslutsamhet; slutligen sade den gamle: »Jag
hoppas det är sanning, att vår möda icke skall biifva
obelönt? Vi skola arbeta raskt!» Han nickfede åt sina
kamrater.
»livar äro de döda?» frågade Giuseppe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
