Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon icke kunde se hans rodnad, och han vände sig
derföre utåt ett fönster.
Efter någon besinning fattade grefvinnan sitt beslut;
hon slog an ett par ackorder.
Birger visste att grefvinnan kände hans skaldestycken
— skulle hon nu sjunga hans ord eller folkvisans!
Hon frågade sig sjelf med oro, huru han skulle uttyda den
sång hon valde. Folkvisan var ett kärt barndomsminne,
som för honom betydde mer än han kunde uttrycka;
hans egna ord hade äfven en underbar betydelse.
Hon sjöng:
”Men engeln förvandlas: dess lekande drag —
Qvällen den röda!
Förmörkas af hjertats bäf vandeslag —
Mitt hjerta, mitt hjerta, det känner jag blöda!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
