- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
273

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men när brudgummen vände sig om för att
stiga uppför trappan, uppgaf djäknen inne i stugan
ett högt rop af häpnad.

“Alle Teufel — Lars Svensson!"

Han lämnade hastigt fönstret, liksom skrämd
vid åsynen af Wiwalt, och sökte en bakväg att
komma ut. Men när han funnit en sådan genom
dörren till köket, stannade han och besinnade sig,
återvände hastigt till fönstret, svepte kappan för
ansiktet och kastade ännu en blick ut. Och
i denna blick låg ej längre någon rädsla — han
skrattade. Men då i detsamma en hand lades på
dörrklinkan i gången, kastade han brudkvädet på
bordet och smög sig ut.

Det var friherren, herr Mårten och vittnena,
som stego in för att dricka brudgummens välkomst
och öfverenskomma om ceremonialet, medan
prästhustrurna förde jungfru Gertrud till en annan
kammare för att kläda henne till brud.

Hon hade under vägen sagt mor Kerstin,
hvad färden gällde och anfört herr Wulffs bifall
till äktenskapet, men tillika påmint om hans
obeständighet och framhållit faran för Bildarne, innan
giftermålet blifvit fullbordadt. Mor Kerstin hade
först blifvit så förskräckt, att hon strax ville stiga ur
karossen och till fots återvända hem med dottern.
Men hon lät tala med sig. Allt sedan hon
föregående afton själf framkastat sina misstankar till
herr Peder, hade möjligheten, att friherren afsåge
ett hemligt giftermål, ej varit henne främmande,
och hvad som timat under natten hade gjort henne
än mera mottaglig för jungfruns skäl. Därtill
insåg den kloka kvinnan fullväl, att saken äfven
henne förutan nu skulle ha sin gång. Och
ändt-ligen fann hon det förmånligare att, om allt ginge
efter önskan och beräkning, ha vunnit vänner än

En Lyckoriddare.

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free