Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men plötsligt slog han en hvirfvel och äskade
ljud.
"Morgongåfvan före sängdags!" ropade han.
Wiwalt stannade och släppte Gertrud. Han
var het af dansen, upprymd af drickande och
berusad af doften från jungfruns kinder och hår.
"Morgongåfvan ..."
"På de gamle Svears och Göters vis!"
återtog prästen. "Med stadsfästelse och glafven!"
"Potz Sacrament — så fly mig englafven!"
ropade han skrattande.
Herr Mårten steg fram med sin gamla
bardisan och stötte den i golfvet, bönderna fattade med
hvar sin hand därom, och Wiwalt knöt sitt
silkesskärp under bilan.
"Allt hvad gods jag äger", lofvade han, "och
allt jag framdeles måtte ärfva eller förvärfva!"
Därpå grep han bardisanen, böjde knä och
lade den ned för Gertruds fötter, steg åter upp,
sprang fram till fönstret och slungade den ut
bland folket på gården.
Men i samma ögonblick uppgaf han ett rop
af förfäran, blef stående med händerna knutna
mot fönsterkarmen och stirrade ut. Under det
allmänna tumultet inne i stugan och utanför på
gården, där hopen slogs om bardisanen och ref
skärpet i stycken, lade ingen märke därtill utom
herr Mårten, som stod Wiwalt närmast.
"Åhå, Ers Nåd?" utropade han. "Låter han
skrämma sig af den svarta satan, som står där
ute och koxar — driftdjäknen, som concipierat
mitt Epithalamium, en i latin genomkokad
skol-fuchs ... Jag skall packa honom weg af gården!"
Men Wiwalt hade redan hämtat sig och
började skratta:
"Halt an, herr Mårten!" hviskade han. "Jag
vill göra det själf!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
