- Project Runeberg -  En lyckoriddare. Berättelse från 1600-talet /
420

(1907) [MARC] Author: Harald Molander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smält och rann bort, regnet piskade honom i
ansiktet, och blåstens kyla trängde in till märg och
ben. Därtill var han illa till mods. Herr Peders
oro hade smittat honom, guldet i sadelsäckarne,
som han hade framför sig, skrämde honom, som
om det varit tjufgods, och den kala, kalla, kulna
ensligheten omkring honom gjorde hans sinne sjukt.

Han såg Gertruds ögon framför sig och den
underliga blicken, när hon önskade honom hellre
döden än skam — det hade hon äfven önskat
Marcolfen? Och hennes leende, när hon sade,
att om hon ej vore vid vadet, så skulle han där
möta en gammal vän — den han minst anade?

Han hann emellertid ned genom dälden, in i
skogstrakten utmed Helge å, och såg snart mellan
de glesa trädstammarna riskojan vid vadstället.
Han höll då inne hästen och tvekade, om han
skulle rida ända fram, innan någon syntes till. . .

Men i samma ögonblick hördes hästar bakom
honom, och innan han ens hann vända sig om,
var han omringad, kastad ur sadeln och bunden.

Det var herr Niels med fyra ryttare.

Han sade ej ett ord, och Wiwalt ej heller.
De bytte en blick och hade talat ut. Och Wiwalt
fick befallning att åter sitta upp.

Då kom han att kasta en blick bort åt
riskojan och såg i en glugg därpå ett magert, håligt
ansikte med stora, ängsliga ögon, som stirrade på
honom ...

Var det vännen?... Jeppe salsknekt?

Det var ej han. Ty när de kommo till
Björkeberga, var det Jeppe, som öppnade porten, och
det var Jeppe, som bommade igen gårdshäktet,
dit han fördes.

Men innan dess, medan han ännu stod på
gården, såg han porten till herrebyggningen häftigt
slås upp och Gertrud komma ut på trappan, hastigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mhlyckorid/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free