Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamle knektens berättelser göto sitt sagoskimmer
omkring hans framtid — framtiden, som han bar
i sin ficka, men som sedan stals ifrån honom. Han
ville tillbaka ditut, ligga på klipporna och drömma
som då, glömma som då ... drömma detsamma och
glömma ännu mer... andas hafvets friska luft.. .
böja sig under ödet... och ändtligen bedja Gud
om förlåtelse, eftersom han missräknat sig på både
människor och kungar.
De mulna höstdagarne och den tilltagande
kölden, som bådade vinter, innan det åter skulle
bli vår, vandringens mödor och bristen på lifvets
nödtorft höljde väl stundom hans drömmar i töcken.
Men hunne han blott fram, saknade han ej vänner
och tillgångar, om än lämpade för blygsammare
anspråk på lyckan än tillförene — Malin var en
karsk och from fänta, ej utan medel, och Erik en
tjänstberedvillig person med ett godt judicium
naturale... och skärjebönderna ... hvem visste om
ej ibland dem mången funnes, som kunde tarfva
hans med svett och blod förvärfvade experiens och
hans af Gud gifna qualiteter?
Han vandrade sålunda upp genom landet, än
fylld af bekymmer och än af förtröstan, dröjde
aldrig länge, där han tog in, undvek gärna frågor
om namn, hemvist och bestämmelseort, kom ofta i
skymningen och gick ej sällan utan att säga farväl.
Sista natten, innan han drog in i Stockholm,
logerade han hos en barkare vid Fatbursjön och
bröt upp redan före dagningen. Någon brådska
hade han ej, eftersom han först fram emot våren
kunde tänka på skärgården. Men han hade ej heller
någon ro. Han visste att hvilken väg han än toge
skulle den leda till Noe Ark, och han komme hälst
dit, innan för mycket folk vore i rörelse. Därföre
steg han tidigt upp, gjorde själf eld och värmde
en mugg öl, lade ett runstycke på bordet och gick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>