Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
osannolikt. Att hon n u var mycket kär i
honom och med en oblyghet, som — Gud vare
lof! — numera inte vore vanlig hos en
ung engelsk flicka, öppet hade sagt till hvem
som ville höra det, att hon inte kunde lefva
utan honom, förbättrade sannerligen inte i
ringaste mån saken. Tvärtom. En sådan
ömsesidig galenskap och våldsamhet i känslor
gjorde naturligtvis blott hela historien än mera
betänklig. Och ehuru man gärna medgaf, att
Lady Melbourne, Williams moder, förtjänade
straff för sitt forna lättsinne och nuvarande
högmod, funnos dock ögonblick, då till och
med hennes värsta fiender — och hon hade
många! — nästan voro böjda för att beklaga
henne. »Ty ni vet» — där fanns alltid någon
i sällskapet, som menande knackade sig på
pannan — »ni vet, att när Caro Ponsonby
var barn, spåddes det allmänt, att...» Ny
menande knackning på pannan och många
beklagande skakningar på hufvudet.
— Att hon blir gift kan ju kanske ännu
rädda henne, kunde då en eller annan
välvillig själ mena. Det var ju fallet med hennes
moster Georgiana, hertiginnan af Devonshire.
Hon var ju också konstig som barn och ung
flicka, och äktenskapet frälste henne.
— Ett äktenskap med William Lamb!...
Vore han inte ett så godt hufvud, skulle man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
