Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 101 —
fördes på franska, som alltid, då någon tjänare var
närvarande.
"Det ser nästan ut som om vi hade bytt roller,"
sade Alfonso. "Då jag lärde känna er, var ni
allvarlig och tystlåten, då jag däremot gladde mig. Nu är
ni vanligtvis glad och — —"
"och ni ångrar att ni någonsin träffat mig", avbröt
Marion honom.
"Ni vet mycket väl, att jag inte menade det så,"
sade han. "Men hela ert väsen har förändrats — så
märkvärdigt glad och jämnmodig."
"Min Gud jag kan ju inte ändra mig," svarade hon.
"Ni skulle säkerligen finna mig än mera långtråkig, om
jag alltjämt fortsatte att gråta."
"Ingen, skulle så ogärna se er gråta, som jag!" sade
Alfonso uppriktigt. "Ni vet också mycket väl, vad jag
menar mademoiselle Marion. Man kan ibland vara
tystlåten i närheten av en person, som man
intresserar sig för. Men jämnmod och ständigt glad stämning
tyder på brist på varje djupare intresse."
"Tror ni?" frågade Marion leende. Är ni
människokännare tillräckligt för att kunna bedöma det?"
"Mitt hjärta känner det bättre, än mitt förstånd kan
säga mig det," svarade Alfonso.
"Jag skulle gärna vilja veta, vad ert hjärta säger er
— nej vad det känner", framkastade Marion.
Det känner, att det var er närmare den första tiden,
då ni tydligen var främmande och likgiltig än nu, då
jag finner er lika glad när jag går, som när jag
kommer," svarade den unge mannen.
"Hur säkra herrarna äro i sitt omdöme!" ropade hon
skrattande.
"Och om det nu vore som ni säger, är det då inte
bättre, att jag med jämnmod finner mig i
förhållandena, än att jag bara gråter? Tro inte monsieur Al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
