Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 115 —
Marion, som icke tycktes ha bemärkt hans närvaro.
Sällskapet begav sig alltså ut på balkongen vid branten av
barancan. Man drack kaffe, rökte och pratade.
Marion släppte icke officeren ur ögonen. Lamothe lät
honom skildra Paris av i dag och gjorde jämförelser med
gångna tider.
På Marions önskan skildrade Edmond på sitt glada
och friska sätt teater, baler och fester. Sedan han hade
ursäktat sig hos don Luis talade han nu enbart franska,
då det föll sig lättare för honom och Lamothe och hans
dotter tydligen tyckte om att höra det sköna språket
från en talför mun.
Don Luis började naturligtvis på att känna sig
uttråkad. Han kastade en blick på Marion och gick ut på
gården. Tydligen uppväckte Edmonds närvaro
känslor av svartsjuka hos honom.
Hur sönderslitet skulle inte hans hjärta varit, om han
hade vetat vad som försiggick inom Marion. Den
"rätte" hade kommit till henne! Vad betydde don
Luis och Alfonso gentemot denne ridderlige, glade och
otvunget talande landsman? Just Edmonds öppna
naturliga väsen, som bar kärleken till Inez så djupt i sitt
hjärta, att ingen annan idé kunde uppstå hos honom,
underkuvade helt och hållet Marions nyckfulla hjärta.
Edmond var hennes drömda ideal — en fransk officer,
rik vacker, tapper och enligt hennes åsikt en hjälte i de
förnämligaste kretsarna i Paris, en levandegjord
romanfigur, sådana som hon hitintills med förtjusning hade
svärmat för.
Det blev mörkt. Marion måste åter gå in i huset för
att tillse, att de franska soldaterna hade fått allt som
behövdes. Hon gick ogärna.
"Om jag inte misstager mig", sade Lamothe, då de
åter talade om Edmonds far, "så måste er familj ha
varit mycket vänskapligt bunden till en familj Toledo."
"Alldeles riktigt", sade Edmond och berättade när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
